9 års tid av hårda ord och slag. Allt började redan i första klass men då kunde jag skaka av mig det, det var först när jag började 6an som allt blev värre, blev kallad äcklig dum och korkad, man kastade diverse saker och spotta efter mig. Har alltid varit en pojkflicka, älskade bilar och allt som hör till, en udda tjej och en lätt måltavla tydligen.

Jag försökte säga ifrån men blev bara skrattad åt, jag blev mer och mer inåtvänd undvek till varje pris mina plågoandar men lyckades sällan precis som om dem hade radar på mig. En dag i sjunde klass så kom det fram en klasskamrat till mig och satte sig bredvid mig i matsalen så alla såg, och jag tänkte va fan vill du, han sade jag vet vad dom gör, jag är din Vänn du ska inte stå ensam, han va alltid med mig följde mig till lektioner och till bussen. Vi hade ett gemensamt intresse nämligen bilar vi kunde prata i timmar.

Denna enastående människa tränade MMA, en dag efter skolan så frågade han mig vill du följa med till min träning? Jag svarade ja självklart inte fan visste jag vad det var och var nyfiken. Jag satt där i hörnet tyst som jag alltid gör runt folk, kollade och inspekterade vilka välriktade slag och sparkar min vän gjorde mot en stor kudde som tränaren höll i. Tillslut så frågade denna tränare mig om jag vågade prova en gång, jag flög upp ur den lilla soffa jag satt i ställde mig framför tränaren och han sa, sparka så högt o hårt du kan mot kudden, sagt och gjort jag sparkade såpass högt att jag nästan träffa huvudet på honom, jag var fast jag hittade något jag var bra på.

Tränade det i flera år med samma tränare. Självförtroendet ökade men mobbning var kvar. En dag i nionde klass så gav sig plogoandarna på min enda Vänn dom kasta in honom i en vägg och då blev det svart för mig, jag sa gör vad ni vill med mig men honom ger ni fan i, jag tog tag i en av dom bröt näsan på denne och medans detta hände så kom en annan mot mig, vände mig om och fick tag i armen på denne kasta ner personen på golvet i ett lås och nästan bröt armen på den stackarn. Efter det tvärsluta all mobbning mot både mig och min kompis. Inget jag är stolt över men eländet tog slut.

Idag är jag bilmekaniker och svetsare och en tjej med självförtroende. Slutade träna efter jag fick grönt bälte, för mina knän tog stryk. Jag och min Vänn är fortfarande bästa vänner, idag är jag 27år.