vill dela med mig om mina upplevelse från mobbning i skolan, kommer göra den kort…
Det började smått att man va lite tjock och fler o fler upprepade samma ord…. Jag började sluta äta för som tjej vill man ju inte vara tjock precis och det va jobbigt blev retad för min rumpa att jag skulle ha blöja på mig…. (ok nu är jag glad över min rumpa)
Kommer ihåg en dag det va snö och jag blev omringad av några från klassen och de började kasta massa snöbollarna på mig de fällde ner mig och jag förlorade medvetandet 🙁 vaknade upp inne hos sköterskan och hon sa att jag hade ramlat!
Annan sak jag blev kallad för va svartskalle och då gick jag till lärare och sa att jag blev kallad för det, istället för att göra något åt saken, fick jag höra ” Du får skylla dig själv att du är det”.. Så jag började se att det måste vara fel på mig…. Jag färgade håret för att passa in….
Sista året av mobbningen va i åk. 7, en del killar va så elaka att det sa mamma med otrevliga saker de förstörde mitt skåp och sista va att en kille puttade mig över en rullstolsbunden kille… Gick till rektorn och hon svarade med att ” Vi har ingen mobbning på denna skolan”… De som hjälpte mig va fritidsledarna som tog tag i det och gick in och hade möte med klassen och efter försvann mobbningen till slut…
Vilket jag är tacksam för….
Jag bestämde mig för att bli lärare för ingen barn/elev ska få uppleva detta och gör mycket för att förhindra mobbning har samtal med mina elever och tycker det är viktigt att man kan erkänna som skola att ifall man har problem att man hantera dessa istället för att gömma dem…
Tack för att ni läste….