Jag var blev mobbad i totalt 8 år, det vill säga under hela min skolgång fram till Gymnasiet då mitt liv förändrades totalt.
Jag var utfryst, det var fel på mig, jag blev retad för saker som jag ej kunde hjälpa som t.ex svårigheter i skolan ( idagens läge har jag ADD och Dyskalkyli) samt en idrott. Jag blev även retad för min idrottsskada i ena handleden och för ett knä som ibland hoppar ur led. Jag fick höra att jag bara ville ha uppmärksamhet eller att jag fejkade för att få slippa vissa saker. Folk pratade även om mig, deras blickar och ord var som slag i magen varje dag. Mobbarna förtörde så mycket för mig, jag ville dö och har försökte ta livet av mig en gång, jag började skada mig själv för att få slippa känna smärtan Dem orsakade. Jag blev även mobbad på hemmaplan, över nätet, telefon, och ibland kom vissa hem tillig och busplingade på dörren.
Lärarna såg att jag var ensam på rasterna, jag hade mitt lilla hörn, men dem gick bars förbi mig, jag var osynlig. Det värsta av allt måste nog ha varit när min lärare placerade mig i en grupp bland dem som varit elakast mot mig, och inte lyssnade på mig. Jag hade ingen åsikt, jag sa klart och tydligt att dem skulle hoppa på mig. Jag fick en blick av min lärare, en blick som sa du är dum i huvudet ungefär. Min lärare sa att inget skulle hände då en av tjejernas mamma var med, men hjälp vad fel hon hade! Det tog tio minuter och så var dem på mig med sina elaka ord.
Det är så sjukt! Hur kan man ens göra något sånt?
Men jag fortsatte hela tiden gå till skolan även om jag var borta en hel del pga av mobbarna så kom jag hela tiden tillbaka, jag vägrade låta dem vinna och idag är jag starkare än någonsin.