Ett halvår innan min dotter skulle sluta på förskolan började en ny pojke på parallell avdelningen. Denna pojke slog min dotter nästan dagligen. En av pedagogerna sa, ”men han tycker bara om dig” till min dotter. I vår familj slår vi inte den man tycker om. När det blev dags att börja förskoleklass hamnade denna pojke i samma klass trots att vi föräldrar hade ett önskemål inför skolstarten och det var att de inte skulle hamna i samma klass. Pojken fortsatte med att hoppa på dotterns rygg, han tog stryptag och slog henne så fort han kunde och trots samtal med pedagogerna så lyckades de inte stoppa detta. Istället gav de min dotter skulden för hon sprang ju undan. Jag skulle inte heller stå kvar och låta någon slå mig med en tjock gren i huvudet. Vi föräldrar begärde samtal med skolsköterskan då dottern visade svårigheter att somna på Söndagkväll av oro för skoldagen. Skolsköterskan sa då att det är ju tur att vi inte kan kalla det för mobbing eftersom han slår en flicka till! Måttet var rågat när skolfotodagen kom och pojken slog henne i magen, drog henne i håret och spottade henne i ansiktet så hon var alldeles rödgråten på fotografierna. Vi krävde ett möte med pedagogerna som också sa att det var ju tur att det var fler han slog för då kunde man inte kalla det för mobbing. Hade skolsköterskan och pedagogerna deltagit på samma möte? Då sa jag till pedagogerna att om detta inte slutar så kommer jag att polisanmäla saken för om ni inte vill erkänna att det är mobbing så vill jag upplysa er om att i vuxenvärlden kallar man det misshandel. Skolan har fått kritik av skolinspektionen för sin likabehandlingsplan. Misshandeln har slutat och sömnsvårigheterna slutade efter ett tag.