Hej.
Jag heter Sonja och jag har varit mobbad.

Det hela började med att jag blev mobbad när jag började i femte klass i Luleå. Jag blev utfryst, nollad, slagen, sparkad, spottad, nästan dränkt i badhuset i Luleå, telefon terrad, psykiskt mobbad och blev kallad för olika saker. Det var en jobbig tid för mig att bli mobbad.

Och när jag började mitt första år på gymnasiet i Luleå, så trodde jag att det hela var äntligen över.

Men efter det första året, så började allting igen.

Jag blev utfryst. Jag gick i en special klass på fyra år i gymnasiet. Och jag trodde att jag hade äntligen mött personer som var exakt som jag. Lugna, lite blyga, och inte alls var intresserad av sånt som har hänt tidigare i livet.

Efter dom här fyra åren, så började jag i en Folkhögsskola. Det gick bra tills halva terminen hade gått, och då blev jag misshandlad. Och det har stått i tidningen om den här händelsen. Och mobbingen tog inte slut där. Efter rättegången hade varit, så började alla i min klass gå emot mig som att det var mitt fel att det hände.

Jag slutade där efter en till händelse i skolan.

Och nu några år senare efter terminerna på Folkhögsskolan, så har det blivit bättre och bättre.

Jag är starkare än någonsin just nu, men man tänker ändå tillbaka på det som har hänt.

Och mina händer skakar när jag skriver om detta.

Men jag ser en ljus framtid framför mig.