Varje dag,varje vecka i flera år under mellanstadiet och högstadiet gick jag till skolan med en klump i magen. Stegen var tunga och tårarna alltid nära. För jag visste att jag även idag skulle få möta deras hånfulla blickar, dom sylvassa viskningar och de elaka orden. Ibland även slagen. Jag var en fånge i deras våld. Oavsett vad jag gjorde så var jag alltid fel i deras ögon. Dom bröt ner mig till tystnad, gav mig mardrömmar och fick mig att tro att det dom sa var rätt. Jag var värdelös , ful och äcklig. Det tog så många år att komma över vad dessa människor gjorde mot mig. Men det största sveket av allt var när vi kontaktade skolan så var deras lösning att jag skulle byta skola, men i dom som mobbade mig.. Jag blev kvar i skolan och mobbarna likaså