Obligatoriska ”bita-i-medaljen-bilden”.

Konstig grej det där med att springa lopp. När man är mitt inne i det så tänker man ”hur i helvete tänkte jag här!!?? bryt, din idiot, bryt!” sen, 5 minuter efter målgång så tänker man ”näää, men det här var väl lite kul ändå vad finns det mer för lopp att signa upp sig på?”. Hjärnan, alltså.

För den som undrar så sprang jag på 54:31. Helt ok.

Före och Efter.