Quiznight på Kåken. Denna aktivitet som på förhand kan kännas gemytlig, rolig och kunskapsberikande slutade istället med blickarna ovan. Herre – så svårt det var. Och inte på ett såntdär svårt roligt sätt, ni vet, när man typ kan men inte kommer på namnet eller låten utan på ett helt jävla omöjligt svårt sätt. Det frågade efter låtar som inte finns på, jag lovar och svär, en enda levande människas spellistor. Helt obegripligt. Skärpning till nästa gång. För vi kommer igen. Såklart.

Elle kluddade och kluddade.

Jag och Hugo drog mest dåliga skämt.

Katrin och Ellan var grymma på det här med t-bane-stationer. Värdefullt.