Hej hej kroppen
av
Aj, ouch, oj, eh, gah, öhhhh. Ok, ni förstår att nått är fel? Min kropp är DÖD. Har aldrig i hela mitt liv haft sån träningsvärk som jag har idag. Nike Blast anordnades i helgen (600 träningsidioter, en Globen och en stor massa proffsiga instruktörer) och jag gav mig fan på att maxa. Fyra träningspass i lördags (Taekwondo, NTC Strenght med kettlebells, hiphop + street) och tre igår (NTC Cardio, Hiphop + Dance). Ich bin MÖR. Men vilken fantastisk helg. Att endast fokusera på sin kropp en hel helg, att äta bra, att dricka bra, att utmana bra. Trots ont överallt så mår jag SÅ bra. Typ sektliknande bra.
Hyfsat taggade!
Ni vet den där gamla övningen: gör-bakvända-situps-medan-du-kollar-upp-i-Globen-taket-grejjen.
På väg in mot omklädningsrummet mötte jag det här trevliga paret.
Sen – så himla overkligt att nått så skoj som att dansa med en stjärnkoreograf från LA (Gus Bembery) kan anses som träning. Man glömmer liksom bort att det är både svettigt och jobbigt.