Titanic. Detta mästerverk. Nu i 3D. Skulle det göra filmen bättre? Skulle det spela någon roll? Skulle det göra någon skillnad?

Nä. Inte egentligen. Det ger absolut ett lite, lite, lite djupare (haha, djupt..) intryck i vissa scener och det förstärker vissa scener – speciellt när vattnet forsar fram men annars tänker man inte på det så himla mycket. Vilket i och för sig betyder att man gjort det med finess. Det som jag egentligen tar med mig mest från detta biobesök är hur fruktansvärt bra den här filmen fortfarande är. Hur tekniken, hantverket, varenda bild fortfarande är perfektion trots att filmtekniken fullständigt rasat framåt sedan 1997. Och hur härligt det är att filmer som just Titanic får en andra vår just för att den återigen visas på bio.

Visst det handlar om pengar och marknadsföringen har ju varit snudd på briljant. Det är ju inte direkt någon lycklig slump som gör att James Cameron dyker ner till vraket dagen innan filmen har premiär igen. Men so what, det här är en filmpärla. En filmkollega hade med sig två tonåringar på pressvisningen som aldrig sett filmen tidigare och om det här gör att en ny generation får njuta av Jack, Rose och detta fantastiska skepp så fine by me!

Nu blir jag sugen på att se Sagan om ringen-trilogin på stora duken igen. Kan nån ringa New Line Cinema?

Ps: Japp. Man blir kär i Leo. Igen.