Om man går in med inställningen att det här är en bagatellfilm, en komedi och en musikal – ja då kan man ha rätt skoj. Går man in med inställningen att det här är skit från början, ja, då blir det ju inte så skoj.

Man ska inte tro att det här är en film som på riktigt speglar hur det var på the Sunset strip då Mötley och gängen härjade som värst (inte för att jag var med då heller men ändå) – utan det är rätt och slätt en musikalkomedi med rätt grym musik emellanåt.

Sherrie åker från landsorten till LA för att ”make it”. Börjar jobbar som servitris på the Bourbon – något slags replika på Whiskey a go go. Hon blir kär i diskplockare med rockdrömmar osv osv. Storyn i sig är väldigt tunn och menlös, Julianne Hough är inte världens mest karismatiska skådis – det är däremot Tom Cruise. Med råge. Hans Stacie Jaxx är på riktigt rolig och på riktigt en härligt sann pastisch på den tidens rockstjärna.

Mycket mer än så behöver man nog inte säga. Men en underhållande film, om än inte så bra.

Betyg: NN