Ni vet det där ordet mångsysslare som många använder. Slå upp det i en modeordbok och ni hittar Nina Campioni! När hon inte; Bloggar om mode i allmänhet. Ger trendtips som modeexpert i tv. Betygsätter kändisarnas röda mattan-outfits på de stora galorna. Är med och utvecklar nya modesajter. Utses till en av Sveriges bäst klädda kvinnor. Privat? Ja då är hon lika passionerat intresserad av tv-serier, film, musik och Manchester United. Längst fram på Ninas catwalk i livet går ändå hennes älskade familj där hemma – oavsett om hemmet för stunden är i Stockholm, Blekinge, Småland eller Italien.
Nån slags repris det här. Hamna återigen tillsammans med fina Iris på Mathias bild. Tre är en trend senare idag?
//Skor, kängor från högstadiet//Byxor, Zara//Topp, vintage//Väska, Wood Wood//
Designern Jenny Grettve körde en gerillavisning mitt i stan – sådana oväntade tilltag gillas mycket!
Tove Styrkes coola stil.
Ytterplaggen och accessoarerna hos the Local Firm.
Modellerna hos Dagmar. Vilken skillnad det blir när supermodellerna äntrar catwalken!
Dagmar totalt. Visningen igår var antagligen BEST in show så här långt. Vackert, elegant, sexigt – väldigt Dagmaristiskt.
Asså, jag är inte den som är djärvast i stan när det kommer till kläder. Jag håller mig till det jag är bra på, svart å sånt liksom. Men så kommer modeveckan och plötsligt får jag för mig att experimentera. Som i morse. Då skulle jag plötsligt få för mig att sätta på mig den där toppen jag köpte på högstadiet som jag aldrig någonsin använt. Som ju dessutom är lite för liten. Jamen den skulle jag ha ÖVER min vanliga polotröja. Perfekt. 2 minuter innan jag ska gå hemifrån fick jag panik och ba ”va i helvete göööör du??”. Ridå. Byt om. Bli Nina igen, thank you very much. Fast det skulle nog ändå vart lite coolt. Eller?
Det börjar bli allt mer populärt att ställa upp alla modeller på slutet och posera i grupp och sen gå tillsammans över catwalken. Det är flera designers som upptäckt denna grej som gör att slutscenen blir lite mer dramatisk och läcker. Skoj grej – så länge inte alla gör det.
I följd: Lexington, Mayla och Oscar Jacobson
Jag är ju redan ett inbitet fan så det här var ju som att predika för kören. Men, jag gillar det. Framför allt var jackor, kappor och rockar enormt snygga – både för herr och dam. Sen har grabbarna gjort en läcker accessoar-kollektion med smycken, skärp, skor och väskor som är svincool. Färger: svart, grått, och orange – behöver jag säga att jag älskar det?
Cool grej var dansarna som hela tiden hängde och slängde i någon form av arbetsställning. Kändes väldigt 80-tal, synthigt och Berlinigt. Typ.
