Igår mindes jag äntligen varför jag älskar musik (har känt mig lite oinspirerad på sistone). Jag mindes varför jag en gång när jag var 16 år ensam åkte från landet till staden Växjö för att Loosegoats skulle spela på en fritidsgård där. Och jag minns varför jag varje håltimma hängde på skivaffären Hot Stuff för att kolla om det kommit in några nya coola band-t-shirts eller nysläpp. På klubben Almost Famous på Lilla Hotellbaren spelar band som ännu inte blivit signade, de kanske inte heller kommer bli signade, men det finns en spelglädje där som man inte alltid hittar på de stora scenerna. Doften av adrenalin, nervositet och naivitet är smäktande. Så vackert. Och så glatt.

(bandet på bilden heter Killerball och var fantastiskt härliga att se på scen – energi, glädje och ja, bra!)

Igår invigde Indian Garden sin nya omgjorda restaurang och det var svårt att ens kunna tänka sig att man för ett tag sedan suttit i samma lokaler och andats in matos på trasiga trästolar. Vilket lyft! Maten är lika god som alltid – bara det att lokalen är finare, fräschare och mer inbjudande. Rekommenderas varmt.

Det märks att jag och bossen på Sofis mode tagit det här med orangea trenden till oss.

//Tröja, vintage// Kjol, H&M//Boots, Monki//

Har haft en riktig MJ-dag idag. En bra dag mao.

Helonsdag på nya Scandic Grand Central. Först A.W med jobbet (för övrigt perfekt ställe för det, trevliga bartenders och mycket yta), sen middag med lövely Marce, Lina, och Lisa inne på Teaterbrasseriet. Gänget är helt orimligt invanda vid sina favoriträtter: Nina – sill, Lina – biff rydberg/råbiff, Marcella – toast skagen, Lisa – valfri dessert. Älska gänget.

Ps: nästa gång ska jag vara modigare och gå utanför min sill-box, SGC har vegetariska kroppkakor på menyn. Gotta try!

Favvobilden ändå: stök.