I veckans nummer får ni bland annat dessa tips från mig.

…var de bara där. De hade sina konstiga låtval här och där – varför inte bara avsluta med Wake up? Men – överlag – helt freaking fantastiskt. Deras Intervention nådde till och med nivåer som inte ens kom fram under deras magiska spelning i Dalhalla (jag menar, Arcade Fire hör hemma på amfi-Dalhalla-teatrar). Och, på riktigt, tårarna kom. Under Wake up blev det för mycket även för mig. Je.Sus.

För klipp, kolla här.

Vackraste mannen i stan.

Bästa Katrin var där…

…det var också de här fina.

Ikväll är det alltså Arcade Fire-kvällen. Om du ännu inte är övertygad så skriver Sandra fint om dem här. Mr Butler – work your magic.

Ps1: Spelade upp ovanstående klipp för en kille som inte kände till Arcade Fire, hans svar (helt oironiskt): Tack. Tack. Tack för att du ville visa detta för mig. Han hade även tårar i ögonen.

Ps2: något nervös för att se Henrik Berggren ensam live. Hur ska det gå?

Igår fyllde BFFs dotter Lilly 1 år! Mäktig ålder. Hon vägrade gå och lägga sig och blev tonårstrotsig av alla presenter – hon gillade mobiltelefonen i plast med stora knappar bäst. Grattis lillstumpan!

(ovan: mina och ellans presenter på modellen Lilly)

Jag körde på batik från gamla hederliga (?) Forever 21. OBS: med en RIKTIG telefon – in your face Lilly!

Om någon av er undrar hur den nya Hope-butiken vid Norrmalmstorg ser ut så vet jag inte. Damnit så mycket folk det var där igår. Helt sönderpackat med varma människor. Men – läget – kläderna – märket. Vad kan gå fel?