Min biosäsong kom sent i år, den brukar peaka under november men är lite försenad detta året. Bio i söndags, bio igår. Matt Damon går upp i vikt för att spela Mark Whitacre, mytoman deluxe. Whitacre hjälper FBI för att komma åt höjdarna på ADM, företaget Marc arbetar för. De är inblandade i priskarteller och annat skit. Men ju längre in i utredningen man kommer desto mer upptäcker man att Marc nog inte riktigt säger hela sanningen. Sanningen finns om du vill redan nu, bara googla så får du reda på vad som hände sen, filmen är alltså based on a (helt otrolig) story.

Matt Damon får äntligen chansen att visa att han faktiskt är en skådespelare av rang. Han ÄR filmen. Jag hade dock problem med att sudda bort känslan av att han är ironisk. Damon är kanske mest av allt ett komiskt geni, subilt på ett underbart sätt. Att se honom i denna överviktiga amerikanska kostym gör (i alla fall) ett tag att man tror att man hamnat i en SNL-sketch. Men när man väl suddat bort det i sin hjärna så är han helt briljant. Sen är det roligt att fnurla på att denne man, samme man, blev utsedd till världens sexigaste man av amerikanarna 2008. Gotta love it.

Soderbergh gör en något förvirrad. Filmen utspelas på 90-talet. Ändå är musik, färger och typsnitt som tagna ur en Blaxploitation-film på 70-talet. Vad vill han säga med det?

Extar plus till FBI-agenten Shepard, spelad av Scott Bakula.

Betyg: NNN

Var på min första 3D-film igår, animerade Up! Klantigt nog orkade jag inte sätta i linser så jag satt i mörkret med dubbla glasögon på mig, supernörd deluxe. Mina förväntningar var minst sagt skyhöga eftersom filmen fått enormt bra kritik. Men jag lärde mig en sak om mig själv. Jag är inget animation-fan. Själva konstverket i sig är ju fantastiskt. Att se huset åka iväg i 3D med alla dessa levnadsglada ballonger var en überläcker syn och man imponeras filmen igenom hur tekniskt fulländad den är (antar jag, är ju inget animationsproffs direkt). MEN, jag blir inte engagerad. Det blir liksom tecknad film för mig. Jag känner inget för varken gubben, pöjken eller fågeln. Möjligtvis en gnutta för hunden. Men, nej, it’s not working for me. Jag vet inte vad det är, jag älskar ju till exempel Simpsons och Family Guy, men då är det humor, en helt annan sak. Här ska man ju känna, älska och skratta. Funkar inte med teknade figurer, faktiskt. Sen kan Pixar göra hur snygga filmer som helst. 

3D då? Coolt såklart. Nu längtar jag tills på fredag då jag har biljetter till efterlängtade Avatar. Sen tycker jag det vore underbart med en riktig action i 3D, kommer ihåg när jag var på Universal Studios i LA för, säkert 8 år sen nu. Då körde de en Terminator 2-version i 3D, ofantligt häftigt. Helt omöjligt att sitta still när det ser ut som om T 1000-roboten försöker spetsa en med sina metallarmar. 

Betyg: NN

Nr 19: Fallin – Alicia Keys

Kvinnan med den vackra rösten och den fenomenala egenskapen att få ett piano att låta både rockigt, groovy och soft på samma gång släppte ett helt fantastiskt album under 2000-talet, Song in A minor. Nu släpper hon ett nytt som verkar bli, kanske inte lika bra, men åtminstone något stort.

Min bror är i England, bland annat i Manchester. I lördags skulle han se Man U-Aston Villa, han berättade att det var någon som skulle fixa biljetter. I lördags fick jag den här bilden. I kuvertet låg biljetterna, kolla avsändaren upp i högra hörnet. Avundsjuk, who me?

Karin och Elins pappa.

Igår kväll bjöd kära Elin in till Lucia-mys. Inte förrän då förstod jag att det är jul på gång, hon bjöd på risgrynsgröt, lussebullar, pepparkakor, choklad, clementiner, nötter, glögg och julmust. Hon gjorde det i en iklädd ett förkläde sytt i Italien. Tomtemor for life.