Ikväll är det julfest och då kommer den här låten antagligen spelas minst 4 gånger. (om den får plats mellan alla Kanye-låtar vill säga)

Men hej vad man längtar till sommaren nu då!? Söta the Drums är varje popsnöres dröm och jag drömmer mig tillbaka till dansande nätter.

Det här bandet förtjänar MYCKET mer än vad de får. Som de sliter, som de kör, som de rockar, som de ger, ger, ger. Vad gör vi? Jo, vi (ja, jag också) står och stampar takten lite vintertrött i våra vinterkängor och funderar lite på hur många extranummer de kommer köra för det vore ju ändå skönt att komma hem i vettig tid. Nej, inte värdigt Sveriges (sen Hellacopters lade av) bästa rocknrollband.

Efter en halvseg trevande inledning så kickade Mattias (tillsammans med Ians skägg och Ebbots svamlande mellansnack) igång den här scenshowen med några av sina absolut snyggaste karatesparkar och v-hopp. Sen var det bara smack, smack, smack och en helepisk Big time hela vägen. Idag, när jag är pigg och glad, hatar jag mitt gårdagshumör å det grövsta. Skämmes!

Alla ni som var där igår. Grattis.

Sista låten, bandet tar upp alla som vill på sen, varpå Ebbot tycker det blir för trångt…

..och ger sig ner till oss.

I afton konsert! Kvällen kommer spenderas genom att dansa till Ebbot och hans mannar i the Soundtrack of our lives. Ibland, hörrni, är livet för jäkla fint.

Även Kanye West har gett ut en jullåt och det tackar vi för. Verkligen. Tack.