I lördags var jag inte alls ensam om att springa en mil. Vad var vi? 33 000 pers? Galet. Inför: ganska peppad, lite ont i halsen och snuvig men lugnt. Efter: löparknä-smärta från helvetet och feber. Fick gå-halt-springa sista 4 km, eftersom jag vägrar ge mig. Istället kan jag knappt gå alls idag. Jaja. Huvudsaken är att Plan och kampanjen ”För att jag är en flicka” får uppmärksamhet. Missa inte hålla upp handen!

Jag och fina Sofia innan start. Jag med Molami-hörlurar, hon med Sony.

Guld ändå.

Idag springer jag Tjejmilen inte bara för mig själv utanför det här också. Alla kan göra något. Gå in här och ge ditt stöd.

Jag har precis bestämt mig för att springa Tjejmilen i år. Jag hade egentligen inte planerat det men när välgörenhetsorganisationen PLAN frågade om jag ville bli ambassadör för deras kampanj Because I am a Girl och springa i deras namn så var det ju såklart omöjligt att säga nej. Känns som en av de viktigaste kampanjerna just nu. Missa den inte!

Aj, ouch, oj, eh, gah, öhhhh. Ok, ni förstår att nått är fel? Min kropp är DÖD. Har aldrig i hela mitt liv haft sån träningsvärk som jag har idag. Nike Blast anordnades i helgen (600 träningsidioter, en Globen och en stor massa proffsiga instruktörer) och jag gav mig fan på att maxa. Fyra träningspass i lördags (Taekwondo, NTC Strenght med kettlebells, hiphop + street) och tre igår (NTC Cardio, Hiphop + Dance). Ich bin MÖR. Men vilken fantastisk helg. Att endast fokusera på sin kropp en hel helg, att äta bra, att dricka bra, att utmana bra. Trots ont överallt så mår jag SÅ bra. Typ sektliknande bra.

Hyfsat taggade!

Ni vet den där gamla övningen: gör-bakvända-situps-medan-du-kollar-upp-i-Globen-taket-grejjen.

På väg in mot omklädningsrummet mötte jag det här trevliga paret.

Sen – så himla overkligt att nått så skoj som att dansa med en stjärnkoreograf från LA (Gus Bembery) kan anses som träning. Man glömmer liksom bort att det är både svettigt och jobbigt.

Började dagen igår med en föreläsning av Sanna Kallur. Varför är det alltid såhär med idrottstjärnor: hur jäkla pigg och fräsch man än känner sig så kommer de in helt osminkade i träningskläder och ser ut som om de just kommit från en månadslång semester med perfekt hy och såntdär glow. Irriterande. 

Gissar att det handlar om bra mat, lite alkohol och mycket sömn. Enkla tips som Kallur kom med. Hon började varje dag med havregrynsgröt. Precis som Gunde. Kanske ska börja i den ändan?

Hennes bästa träningsråd var dock: satsa på återhämtning och vila. Mer kvalitet än kvantitet. Oerhört bra råd, I feel. Mer vila åt folket!