Jag, som ju älskar svart, älskar ju då Nakkna och the Local Firm. Och Nakkna gjorde mig inte besviken. Inte på något sätt. Det var härliga klänningar, ursnygga herrbyxor och schyssta skjortor. Jag skulle nog kunna säga att jag kan tänka mig alla plagg i kollektionen. Sen var det kanske inget som överraskade mig, förutom den vita klänningen på slutet, så jag skulle gärna önska mig ännu mer utsvävningar till nästa visning. Men det är en petitess.

Nu är jag så hungrig så jag dör. Tur då att det sitter folk som beställer sill åt mig på Riche as we speak. Nu springer jag dit, sen äre Whyred. Tjing!

Ganska talande att den första man ser när man går in på Dr Denims visning är Timo Räisänen i spexiga brallor. Dr Denim är nog bäst på festival – och musikpubliken. Det är helt klart en kommenrsiellt gångbar kollektion men faller lite platt på catwalken. Men, perukerna – gud så härliga!

Roligt också att se tajts på killarna. (översta bilden)

…Café går på visningar ton i ton. Så söta.

Smet backstage för att se lite bättre på Filippa Ks tonskala för hösten 2011. Så här ser den ut.

Deras bästa tid är nu? Med tanke på den minimalismtrend som råder känns det som perfekt läge för Filippa K att visa upp sin bästa sida. Förra säsongen visade Filippa att man kan sätta trender – minns den illgula tröjan till exempel. Idag var man mer traditionell och nära sin grund. Mycket raka och slanka siluetter, mycket jordnära toner och mycket stickat. Det som möjligen stack ut något var hur man matchade stickat med tex skinn och satin. Riktigt läckert.

Ps: tror inte man räknat med strålande sol när man valde att lägga visningen i Bonniers konsthall, svårt att se och omöjligt (för en amatör som jag) att fotografera.