Äntligen är Awards season igång på riktigt. Sitter just nu och spanar in E! Glamcam och bländas över Juliana Rancics silverklänning (bild kommer snart!). Snygg men tycker nog att den är lite väl mycket. Ryan Seacrest är ju stiligast i stan som vanligt. Det här blir en rolig natt. Det regnar i Los Angeles, rätt skönt att sitta under täcket just nu.

Fagra Ellan hänger med pojkbands-Daniel och pojkbands-Martin.

Så det kan bli. Mat och musik på Robyns nya klubb på Strand. Över och spela pingis och fussball Club Killers vägg i vägg. Till Kåken. Träffar Lina. K-Kareoke? Ja självklart! Sjunga och dansa i sofffan. Gå hem? Nä. Gubbrum och stångas med folk i pälsmössor? Så får det bli!

Bästa med nya klubben? Tutti Frutti överallt.

Vi vann inte.

Lina rocks!

Vet inte varför, men idag vill jag inte lyssna på någon annan låt. Fredagskänsla och dans framför skrivbordet. Love it. Nu ska jag testa på Robyns nya klubb på Strand. Dans.

Bäst just nu: träna på löpbandet samtidigt som man tittar på Afrikanska mästerskapen. Inte bara för att det är fantastiskt rolig fotboll, helt ocynisk på ett härligt underhållande sätt utan också för Kameruns dräkter. Nej, nej, jag vet vad ni kommer säga: ”ahaa, bara för att de är tajta och visar upp de vältränade kropparna på absolut bästa, bästa sätt”. Nej, inte så. Det är färgerna vi fascineras över vänner, färgerna.

Jag orkar inte gå in på någon större analys här men stora snackisen i tv-världen just nu är ju såklart Conan vs Leno vs Fallon och även om han inte har nått med saken att göra, som alltid vs Letterman. För dig som vill gotta ner dig, gör det bäst här. Det jag vill tillföra är mer av en tonåringsnatur: Leno är en tönt som jag aldrig skrattat åt någonsin (det var ju du som ville sluta, din tönt). Conan är ett geni. Fallon är söt och Letterman är kung. Så. Tack för ordet.