Fredagen började med Gainesville och Loosegoats för att sen cykla fort som fan till Kåken och spelning där. Sen hem. Två timmars sömn. Sen tåg till Blekinge och släktkalas i stugan. Som man säger: MAXAT.

Sjuk grej på Loosegoats. Jag har aldrig stått längst fram på en konsert, ni vet verkligen längst, längst fram. Nu blev det så och det kändes…skumt. Nästintill obehagligt, som om man kom FÖR nära Kjellvander och hans känslor, som om man var inne och tassade på någons personliga space. Strange. Men bra var det.

Träffade ett fan. Ett riktigt fan.

Om ni inte har några planer ikväll tycker jag ni MÅSTE gå på endagsfestivalen Gainesville. Sol, öl, Loosegoates, Nina (ja inte på scen då).

Kom – det blir härligt.

På ett soligt tak i Gbg hittade jag det här goda gänget. Tack Damon och Ida för grymma dagar!

Det var kaxigt av Blur att inte fjäska för publiken i sin ”återförening” – lång väntan mellan hitsen och Country House sket man helt i. Men det var bra, väldigt bra. Kändes mer som man såg ett band som precis släppt nytt och var i sin mest aktiva period än några som gör nostalgi. Fint.

Gjorde mitt bästa för att få med Damon, Alex och Graham på samma bild. Det blev därmed som det blev. En suddig Damon, en Alex-rygg och ett gäng från kören. Jaja.

Västkusten fick en liten dos Oheligt igår när jag och Elle spelade musik i JC-tältet. Dans både på land och i vatten!

//Topp, Weekday//Jacka, Wrangler SS13//