Alltså. I pausen Milan-Barcelona igår roade vi oss med Face Swap-appen. Så, eh, här är jag som Maxi Lopez. Inga konstigheter.

Hej hej, jag heter Nina och jag är trött i huvudet. Önskar jag hade Andy Dwyers energi right about now!

Ps: världens bästa tv-tips om du missat det: Parks&Recreation

Senaste årets populäraste komiker, Fred Armisen, känd från Saturday Night Live och Portlandia är på efterlängtat Sverige-besök. Jag säger inte efterlängtat endast för att jag personligen länge velat se honom utan även för att han, på riktigt om man jämför med andra kändisar, faktiskt länge velat besöka Sverige. Han gillar Sverige så mycket att han på riktigt gått svensk språkkurs, har med ett Norén-inspirerat drama i sin show, vet att svensk musik har med än ABBA och älskar mörkret vi har så mycket att han sett till att hans stopp här är en vecka långt och inte det normala hit-och-iväg-så- fort-man-kan-stoppet.

Det gillar publiken att höra såklart. Det här är inte en vanlig ståup-show. Snarare en intim föreställning och ett samtal mellan komiker och publik. Han visar upp bilder från sin barndom, han låter oss ställa frågor och han är allmänt ”bara där och hänger”. Ytterst speciellt kväll. Kanske inte HAHAHAH-rolig men förbannat trevlig.

Han berättade bland annat att det är inte de största stjärnorna som är svåra att jobba med för de är så säkra att de inte behöver hävda sig utan det är de som inte är så talangfulla som är de krångliga kontrollfreaken. Stämmer antagligen in på livet i stort.

Det hela toppades med att jag idag fick ett mail från Fred där han tackar för att jag kom och där han skickade med den här lilla hyllningen till Sverige och Stockholm. Sympatisk snubbe helt enkelt.

Annars är ju den här sketchen det bästa sedan sliced bread.