Scen 11. Interiör, dagtid. Plats: Aftonbladets redaktion i Stockholm, telefoner ringer och det hörs ljud från en kaffemaskin. Kameran panorerar över rummet. En grupp människor syns i pentryt, de talar i telefon och med varandra. Någon läser en tidning. Någon tar en banan ur fruktkorgen.

Kameran fångar två kvinnor vid varsin dator. De sitter försjunkna i arbete. Eller är det något annat som fångat intresset?

Kvinna ett ser kanske lite trött ut men hennes hår är sammetslent och hennes röst mild:

– Irene?

Kvinna två är färgglad och har ett lite lurigt uttryck:

– Ja, Karin?

  Karin

Du har inte sett ett paket som skulle komma i mitt namn? Ett par underbrallor som – på ren kvinnosvenska – håller in och formar?

  Irene

  (röst går upp i falsett)

Ne-eeej. Jag har inte sett nåt paket.

  Karin

Men Irene! Det är ju du som har tagit mina Spanx!

 

Irene

(Försöker ignorera kvinnan med sammetslent hår)

Nej, det måste vara ett missförstånd. Men jag såg… Jag såg… Anders gick iväg med ett paket!

Karin

Irene! Julen nalkas och det är fult att narras. 

Irene

Men jag är bara nyfiken på allt som håller in och formar, säger Irene Beertema, 33.

Karin

Är du riktigt snäll kanske tomtefar ger dig det du önskar! 

Kvinnorna skrattar i glatt samförstånd.

I bakgrunden hörs en kaffemaskin. Telefoner ringer. 

Så gick också denna dag mot sitt slut.