Den åttaåriga flickan och hennes sexårige lillebror är sedan snart två år familjehemsplacerade hos en familj i Sverige, eftersom deras
föräldrar har psykiska problem och inte klarar av att ta hand om sina barn.
Syskonen har levt nästan hela sina liv här.
Men nu ska Migrationsverket utvisa dem till Azerbajdzjan – tillsammans med föräldrarna.
– Det är vansinne och helt inhumant, säger syskonens familjehemsmamma.

2005 kom det äldsta av barnen, flickan, då 14 månader gammal till Sverige, tillsammans med sina föräldrar som flytt hemlandet Azerbajdzjan på grund av tortyr och hedersvåld.

I dag är hon åtta år, och har i Sverige fått en lillebror, som i dag är sex år. Flickan har alltså levt nästan hela sina liv här, och pojken hela sitt liv.

Eftersom syskonens mamma och pappa lider av psykiska problem, och mamman under långa perioder varit inskriven på psykiatrisk klinik, traumatiserad av upplevelserna i hemlandet har socialtjänsten i Sverige beslutat att barnen ska vara familjehemsplacerade.
Sedan närmare två år bor syskonen därför hos Lisa Breiting och Patric Hagemeister utanför Falun.

Men nu ska barnen utvisas, tillsammans med de biologiska föräldrarna.
– Migrationsöverdomstolen har beslutat att de inte prövar ärendet – och att familjen ska utvisas, säger Lisa, familjehemsmamma till de båda syskonen.
Båda barnen talar flytande svenska.
De är helt och hållet integrerade i Sverige och har knutit an väl till familjehemsfamiljen.
– De är precis som våra andra barn – jättefina, säger familjehemsmamman Lisa Breiting.

De två barnen känner ingen i Azerbajdzjan och saknar helt socialt nätverk där.
”Eftersom föräldrarna inte klarar av att ta hand om dem, saknas vuxna som kan sörja för dem i Azerbajdzjan”, står det i Migrationsdomstolens dom.
Och enligt socialtjänstens utlåtande skulle syskonen om de utvisades ”ta bestående skada i sin psykosociala utveckling”.
I rak motsats till detta skriver Migrationsdomstolen att det inte är ”visat att barnen skulle ta bestående skada i sin psykosociala utveckling av att återvända till hemlandet”, och underkänner därmed socialtjänstens bedömning.

I maj beslutade Migrationsdomstolen att utvisa barnen, tillsammans med föräldrarna och nu har högsta instans fastslagit beslutet.
Detta trots en ny LVU-utredning som visat på direkt livsfara för syskonen.
”Föräldrarna har i samtal med socialtjänsten och psykiatrin uttryckt att de vid en eventuell hemresa inte kommer ha något annat val än att ta sina och barnens liv,” står det i utredningen.
Sedan utredningen träffar föräldrarna sina barn regelbundet, men då under övervakning av familjehemsföräldrarna och personal från socialtjänsten.
– Man undrar hur de tänker, deras föräldrar kan ju inte ta vara på dem, och nu ska de utvisas till Azerbajdzjan tillsammans med dem. Det är vansinne, och fara för deras liv, säger Lisa Breiting.

Lisa Breiting säger att hon inte ens vill tänka på vad som händer om beslutet verkställs.
– Det här är så hemskt, så inhumant.
– Vi lär våra barn om barnkonvetionen men den efterlevs inte i realiteten, och den måste implementeras i svensk lagstiftning. Hur kan Migrationsverket bedöma Azerbajdzjan som ”hemland” till en flicka som kom som bebis och en pojke som fötts här?
Hon berättar att barnen inte riktigt förstår vad som händer i processen.
– Flickan förstår ju lite, och hon vill inte åka till Azerbajdzjan:
– Jag är rädd för att åka dit. Där har man det inte bra, säger flickan.