LA Kings – Phoenix 2-1 (Slut)
* * *
Saker jag ska göra i LA när jag kommer dit om några veckor:
Äta frukost på Duke’s på Sunset Boulevard.
Ta en drink i Polo Lounge på Beverly Hills Hotel.
Hälsa på hemma hos Filip.
Ha Jackson Browne i bilstereon och köra Santa Monica Boulevard västerut i solnedgången.
Äta chili på Barneys Beanery.
Handla böcker på Book Soup.
Säga åt någon att det är för trist att Tower Records inte finns längre.
Försöka få Dustin Brown att förklara hur åttan i västra konferensen kunnat bli ett monster.
För det är inget snack nu.
Kings kommer att svepa Coyotes och vara klara för Stanley Cup-finalen på söndag.
Det är inte så mycket diss av Phoenix som en kapitulation för Kings.
Dom är för starka. För stora. För hårda. För snabba. För skickliga.
Och hur någon av the två last standing i öst ska ha någon chans att stoppa dem från att ta titeln…well, you tell me.
* * *
Imorrn, fredag, är det hockeyfritt och bloggen tar en day off.
Men vi hörs såklart på lördag eftermiddag/kväll när dom dukar till högtid i The Rock i centrala Newark.
Ha det så finemang tills dess.

LA Kings – Phoenix 1-1 (Period 2)
* * *
Coyotes skulle mått bra av att ha fått jobba längre med den 1-0-ledning Langkow fixar i öppningen av perioden.
Det är ju såna gånger de lyckats stänga ner både Hawks och Predators.
Men Kopitar kvitterar strax därpå och sen börjar Kings långsamt varva upp och mitt tips är att de dödar det här i slutperioden.
* * *
Förlåt Rob. Jag vet inte varför jag hela tiden blandar ihop dig och Granvista, men jag bara gör det. Ni får det som en komplimang, jag gillar er mycket bägge två.
* * *
Vickningen Kopitar gör med händerna när han bara viker in pucken mellan benen på Smith är en bedrift i klass med den Da Vinci stod för när han fångade Mona Lisas leende.
Typ.
* * *
Smaklökarna känner sig lätt kronwallade av några av ostarna  jag helt djärvt tryckte i mig nyss.
Inget för morsgrisar – men fan så gott.
* * *
Men nog är det väl besynnerligt att Kings skapar farligare chanser under penalty kill än i sitt powerplay.
* * *
Mathias, jag var där på Sunset Strip 1990 och då var det verkligen the Mötley Crüe crowd som regerade på Whiskey a-go go och Rainbow och de andra haken.
Sen kom jag tillbaka två år senare. Då gick alla i flanellskjorta och såg ut som Kurt Cobain.
Men ville de ha en koppling till grungen fick de se till att powerplay blev sponsrat av heroin.
* * *
Det har av någon anledning varit ganska sparsamt med svenskar i Kings genom åren. Jag kommer efter lite eftertanke på följande:
Tomas Sandström, Notan Norström, Ulf Isaksson, Peter Helander, Anders Håkansson, Erik Ersberg, Oscar Möller och gamle Juha Widing.
Sen googlar jag och ser att även Mikael Lindholm, Kyösti Karjalainen, Arto Blomsten, Fredrik Modin (just ja, det var ju bara här om året) och Andreas Lilja haft korta gästspel i solen.
Lilja…hur fan kunde jag missa det? Nu kommer han skälla ut mig igen…
Men – är det någon som har teorier om varför det inte varit fler?
* * *
Lite kaffe nu, som hjälp åt de organ som försöker smälta de där råskinnen till ostar, kommer inte sitta fel.

LA Kings – Phoenix 0-0 (Period 1)
* * *
Ja, prärievargarna gör ju helt klart sin bästa period i den här serien.
Inte för att de dominerar, eller ens skapar särskilt raffinerade chanser, men de står upp och håller jämna steg med slutspelsmonstret från downtown LA.
Bara det är imponerande – och fortsätter de likadant är det inte fullständigt omöjligt att de kan kriga sig till seger.
* * *
Fantastiskt att Jack Daniel’s sponsrar powerplay i den här matchen.
Kan socialstyrelsen verkligen tillåta att ni får sitta och se sånt, blir ni inte helt förtappade på en gång då?
* * *
Kings å sin sida har inte riktigt samma svetslågeartade intensitet i sitt spel, möjligen för att de undermedvetet vet att de har råd att slappna av lite ikväll, men de kommer fortfarande in i Coyotes zon lite väl enkelt och är, trots underläget i skott, de som skapat giftigast chanser.
* * *
Jag skulle verkligen vilja höra Härenstam eller Holmgren säga ”och här har vi ett powerplay sponsrat av Renat brännvin”.
Och just som jag skrev det fick jag en rent oemotståndlig längtan efter att sitta i en ljus svensk sommarkväll och snapsa till sill inlagd sill.
Fast då är det OP Andersson som gäller, ingen färglös jädra lacknafta.
* * *
Det kostar ingenting just ikväll, men det är ändå dålig stil av Shane Doan att ta en sån odisciplinerad utvisning efter bara två minuter – i synnerhet i ljuset av vad som hände första matchen.
* * *
Roar mig med lite självspäkning i reklampauserna och tittar på mina tips från i höstas.
Så mycket dumheter…
Men jag noterar att jag i alla fall hade Kings som fyra i väst och skrev:
”Ojvoj. Det stora hockeyhoppet i La La-Land är ett annat lag som ger intryck av att vara ”ripe” för något riktigt stort. Mike Richards, som helt chockerande trejdades från Flyers, och Simon Gagne är suveräna tillskott i en trupp som redan hade en rätt komplett framtoning. Skulle backtalangerna Drew Dougthy och Jack Johnson få för sig att infria alla löften blir Kings ett mycket svårslaget powerhouse”.
Hur är det dom säger, även en trasig klocka har rätt två gånger per dygn…
* * *
Ja, Mathias, sliter man ut en skinnsoffa så här grundligt återstår till slut bara trådar på vissa fläckar. Kom hit och titta får du se.
* * *
För oss som minna honom från de inte helt lyckosamma åren på Garden är det svårt att inte rycka till varje gången Roszival – också känd som Rosie O’Donnell – har pucken.
Det brukade ju i alla fall här betyda att nåt katastrofalt skulle inträffa.
* * *
Björn, du fortsätter imponera med ditt engagemang för allt som har med Islanders att göra.
Som dom säger på Long Island:
Next season…
Då jävlar, Björn.
* * *
Darren Pang är den nordamerikanska kommentatorskårens verklige trivseltorsten.
* * *
Nej, Daniel, ingenting försvann. Du är för snabb för bloggen bara.
* * *
Åh, flyover över downtown LA. Jag vill dit! Och det ska jag väl snart också…
* * *
Darryl Sutter framstår inte som någon underhållare han heller, men ändå – jämfört med Tårtan är han rena  Loket Olsson.
* * *
Nu ska jag servera mig själv min kallskurna lilla specialmix.
Ostarna, såna där hårdingar som svarar på tilltal, ber att få hälsa.

Fy fan, det var ingen rolig snyting Tre Kronor åkte på mot tjeckerna.
Men nu försöker vi mildra smärtan med lite slutspelshockey från sunny California, eller hur?
Jag finns i min trådslitna gamla soffa och planerar, som utlovat, att blogga natten lång.
Hoppas vi får ett lika trevligt samkväm som förra gången.
* * *
Kan det bli annat än hemmaseger i Staples Center ikväll?
Det är mycket svårt att se.
Kings har varit slutspelets överlägset bästa lag och chansen att de nu helt plötsligt, efter de två bortasegrarna, ska halka till och ge prärievargarna syre igen är så liten jag om det händer lovar att…nja, ingenting.
Men jag säger ojvoj några gånger.
* * *
NBC Sports sände faktiskt VM-kvarten så jag låg här i soffan och tittade då också, och satan vad konstigt att det var att se hockey på stor is igen.
Det såg ju ut ungefär som bandy.
Lika konstigt var det att se en arena där publiken inte sitter vid plexit. Den detaljen borde de väl ändå kunna korrigera i svensk, och europeisk, hockey? Det blir så otroligt mycket mer tajt och intimt och festligt med publik ända nere vid sargen.
* * *
Jag kan inte erinra mig att jag nånsin sett ett lag som varit bättre rustat för en Stanley Cup-run än Kings just nu.
Bruins hade ögonblick ifjol då de också såg kompletta ut, men jämfört med Darryl Sutters monster till lag var de ingenting.
Jag menar, titta på Kings! De är stora, de är snabba, de är hårda, de har självförtroende som en supermodell på raggningsrunda, de sätter passningarna på tejpen, de har ett marinergraven-artat djup och de frustrerar sina motståndare med riktigt nasty på-gränsen-spel – och åker sen bara hånleende därifrån när opponenterna gnäller och klagar och ska slåss.
Just så ska det se ut.
Frågan är nu bara:
Var var det här laget under grundserien? Varför kom det bara åtta i västra konferensen?
Det blir nåt att reda ut de närmaste veckorna…
* * *
Edmonton sparkar Tom Renney och nu börjar det bli många lag som står utan coach till nästa säsong.
Vilka har vi…förutom Oilers även Montreal, Washington, Calgary och – kanske – Vancouver.
Ring Uffe Samuelsson, säger jag igen.
Jag säger också att det känns jävla taskigt för Renney. Han är en hedersman som gjort vad han kunnat med det material han haft att tillgå, men det är han som får gå och GM Tambellini, som underlåtit att bygga en defensiv värdig ens AHL, får stanna.
Urk.
* * *
Ledsen, Granvista. Det blir inga delivery-funderingar ikväll.  Jag har varit på marknaden på Grand Central och plockat ihop lite ostar, patéer och exotiska korvar för en kallskuret monumentale.
Ska plockas fram i första pausen, är det tänkt.
* * *
Okej, låt hockeyn börja.
Coyotes insisterar på att de kan ta det här och att det passar dem utmärkt att ingen tror på dem, men nu är det hur som helst korten-på-bordet-tajm.
Kommentera på, jag återkommer i pausen.

NY Rangers – New Jersey 2-3 (Slut)
* * *
Nu får prästerna på Manhattan passa  sig.
Puddy kommer att vara i praktform när han vandrar hem i värmen för att göra sig beredd för morgondagens skift på verkstaden.
Såna här matcher, och såna här segrar,  gillar The Diablo!
* * *
Det är ingen som kommer med några ursäkter i Rangers omklädningsrum,.
– Bortsett från en  push i andra perioden var den bättre än oss hela matchen, säger Henke med frustrerad blick.
– De var det bättre laget i kväll. Vi gjorde inte ett tillräckligt bra jobb längs sargerna, så det blev lätt för dem att få in puckarna, fyller Hagge på.
Och därmed har vi fått bekräftat att Rangers aldrig tänker göra det enkelt för sig själva, nånsin.
* * *
Clarkson är också en Homer.
Grymt snygg, hans styrning
* * *
Hedbä kliver ut i omklädningsrummet och frågar direkt:
– Såg du Puddy?
Det kallar jag klass.
* * *
Oj, förlåt Ojvoj. Där blev det kanske lite hjärnsläpp, men…ah, du hajar.
* * *
Hedbä tycker för övrigt att det såg ut ungefär som i andra matchen borta mot Flyers och det borde oroa Rangers-fansen en smula.
* * *
Captain Cally, det kan säkert stämma  att din namne är skadad– men vi lär inte få veta förrän säsongen är över. Är det något de här lagen kan så är det att hålla tätt med information om hemliga skador.
* * *
Om Rangers fått en utvisning när Zajac på grund av den där löjliga dörrincidenten tvingades sitta på hemmalagets botbänk var planen, enligt en helt seriös Hedbä, att reservdomaren skulle komma ner från läktaren och sitta mellan spelarna.
Det hade ju varit ren parodi.
* * *
Underbar bild, Per, av hur hela Princeton är engagerat framför tv-apparaterna.
Det skulle man nästan vilja uppleva, men vi får leva på dina observationer.
* * *
Tårtan är Tårtan på sin presskonferens och jag är glad att min tourette alltid blommar ut.
Jag får tvångsmässig lust att ställa helt vansinniga frågor och här är några som svischat förbi hjärnbarken de senaste dagarna:
– John, vad åt du till frukost i morse?
– John, i fotboll i Europa utlyser coacherna ibland sexförbud. Hur gör du, får dina spelare nuppa som dom vill?
– John, kan inte jag få vara med i omklädningsrummet under nästa match? Please?
– John, I’m only dancing (nä, det har jag inte tänkt, men eventuella Bowie-fans i spåret måste ju också få sitt lystmäte…)
Dessbättre kan jag som sagt hålla mig.
* * *
Hänsynslösa kameramän är nu uppe på topptiolistan över det värsta jag vet, strax efter segt kött och Mora.
* * *
Gabby blir bänkad nästan hela tredje för att han fäpplar vid Devils kvittering och det beslutet hör inte till Tårtans mest begåvade, om man säger så.
Gabby kan ju vara hur usel som helst – likafullt är det, som alla vet,  oftast han som gör de avgörande målen såna här gånger.
Men Tårtan kanske ville visa att han också kan vara Iron Mike och markera mitt under pågående slutspel….
* * *
Marty kommer också till intervjupodiet och är betydligt roligare att lyssna på än Rangers-coachen.
När han får frågan om han bara skakar av sig mål som det Staal gjorde svarar han leende:
– Jo, jag skakar av mig det. Men inte utan att himla lite med ögonen först.
* * *
Nu tar vi och avslutar med några bilder Höken knäppte under kvällen.
Väl mött till tredje clashen mellan Kings och Coyotes under torsdagskvällen.
Då kör vi en riktig korresoffa-sittning, tycker jag.

 Bjuppe Biff all by his lonesome i Garden inre.

 En mittfältstalang Elfsborg missade.
Tungan rätt i mun på Janne Schaffer Kreider
Utsikt från ny pressbox under intro.

En kapten utan kompass, just nu.

Slut, Delvis vinner med 3-2.
Mer kommer vad det lider

Det fortsätter enligt nästan  samma manus som senast – fast en period i förväg.
Efter att ha blivit utspelade i en hel period kommer Rangers in och gör ett tidigt mål i nästa, får plötsligt en rungande energikick och börjar spela mycket bättre.
Det kommer ett mål till också – men till skillnad från senast replikerar Devils och nu kliver vi ut i uncharted territory i tredjeperren.
Den kan bli nåt.
* * *
Ja, man hade ju hört att Devils skulle hålla sig från utvisningsbåset, men det är väl att gå långt att spika igen dörren…
Skojigast är att Zajac först får sätta sig i Rangers utvisningsbås. Det hade blivit festligt om hemmalaget dragit på sig en tvåa strax efteråt.
* * *
Björken128, var tog du vägen?
Vi hade behövt en knivskarp profetia ikväll också.
* * *
Att dörrjäveln går sönder är förstås hiskeligt genant. Det här ska vara en NHL-arena, inte uterinken hemma hos Frögga i Gonäs, och vi befinner oss i Stanley Cup-slutspelet.
* * *
Surt för Strålle att han inte får målet.
Han var ju medveten om att Staal kommit ikapp honom i backarnas målliga och ville göra ett ryck.
Men det kan fortfarande komma.
* * *
Jag sitter precis ovanför målet där Devils sätter kvitteringen och det är kirurgisk, rentav homersk, precision på Carters styrning.
Lundqvist är chanslös.
* * *
Captain Callahan sliter och offrar sig och är ju ovärderlig på det sättet, men det känns som det var väldigt länge sen han fick något uträttat offensivt.
* * *
In med Larsson!
* * *
Jag hinner tänka att det inte ens märks att Rangers har en man mer på isen.
Men just då ställer du upp i PP-formation och se på fan.
Dom KAN göra mål i såna lägen.
* * *
Det är nån jubelidiot på en läktarsektion nånstans i närheten som sitter och blåser i en domarpipa.
Då ska man fan ha samma behandling som Kramer fick av apan Barry.
* * *
Ni som inte har koll på det: I Nordamerika skriker man alltid motståndarmålvaktens namn på ett sätt som ska föreställa hånfullt – med utdragna vokaler – och just här är Maaaaarty en gammal evergreen.
* * *
Du som frågade om Teddy Tedenby; han är en av The Albany Kids som tränar separat och står uppställd som healthy scratch just nu. Samma gäller Alexander Urbom.
* * *
Vince Vaughn är här och sviker Blackhawks ikväll också.
Hm.
* * *
Den gamla, Martin…
Det är konferensfinal i New York mellan Rangers och Devils och det handlar precis lika mycket om Devils i de här rapporterna som om Devils.
Och:
Om Rangers varit utslagna hade jag suttit i Washington – precis som jag kommer att sitta i Newark och LA/Phoenix om Devils vinner den här serien.
* * *
Puddy är nervös nu, han sitter och vaggar fram och tillbaka på sin stol, samtidigt som han fingrar på ett kors runt halsen.
* * *
Övertid, får vi det ikväll?
Det skulle inte förvåna om The Battle of Hudson får den extra dimensionen också.
Återkommer när krutröken lagt sig.

NY Rangers – New Jersey 0-1 (Period 1)
* * *
Det är ungefär som senast.
Devils har nästan allt spel och ligger på mest hela tiden, medan Rangers försöker göra det trångt, täcker skott och kontrar nån gång då och då.
Skillnaden består i att gästerna gör mål den här gången.
En tålmodig Kovy får till slut riktigt bra läge efter utmärkt upprullning i PP och sprätter upp den bakom Lundqvist.
Väldigt snyggt – och väldigt rättvist.
* * *
Rangers gör, i alla fall offensivt, sin sämsta period sedan Game 6 i Washington.
De har en chans när vem-det-nu-var rundar kassen och sånär får upp köksdörren, men sen påminner de mer om den tidigare nämnde Barry än konferenssegrare.
Nu måste de hitta på något framåt och lätt blir det inte. Devils i ledning är ett berg att klättra uppför.
* * *
* * *
Ser Puddy och hans kumpaner just som Devils får sitt andra PP.
De står högst upp mot väggen på sektion 418 och slår sig på sina målade, nakna överkoppar.
Och försöket att suppport your team, man,  funkar; det är såklart det Kovy ser innan han sätter ledningspucken.
* * *
Ingen Youngblood Larsson på isen alltså.
Tråkigt – och konstigt. Matchen i måndags var den första i slutspelet de förlorat sen han fick göra comeback och inte var det på grund av honom det sket sig då.
* * *
Har för övrigt flyttat upp en rad mot senast och sitter på en barstol idag.
Så nu känner man sig ju ännu mer hemma.
* * *
Bra där, Playoff Will. Jag ser din kommentar som ett godkännande av återanvändningen av samma rubrik genom hela serien.
Det finns liksom inget annat kalla det här.
* * *
Det är humor att speakern i Garden före matcherna fortfarande kommer med en varning om att ”oanständigt språk” kan leda till avvisning.
Om de verkligen enforcade den regeln skulle det vara tomt här inne redan efter första bytet.
* * *
Ha ha, Daniel! Ja, det är klart Estelle Costanza måste komma till Sverige och se när prinsessan hon fått ge namn åt döps.
Särskilt som hon nuförtiden är ”out there”…
* * *
Dom här tjommarna som står i kiltar och slår på trumma strax innan det fina laserintrot är det svårt att svårt förstå poängen med.
* * *
Däremot ryser varje gång jag hör speakerrösten under introt som meddelar att ”you win or you go home – and no one here wants to go home”.
Inte är det heller lite ståpälsframkallande när de visar bilderna från sista grundseriematchen när den rullstolsbundne polisen som delar ut pris till årets kämpe sa ”all we ask is that you play like champions – and we’ll see you in June”.
* * *
Ja, Brompe – det här är nåt annat än det du efterlyser. Det är närvarorapport/(tänkt) läsupplevelse och ordbajserifestival. Som uppdateras i pauserna. Begreppet ”live” betyder i sammanhanget betyder att jag är på plats och ser/bloggar live.
Men kollar du kommentatorsspåret får du garanterat kontinuerliga redogörelser för vad som händer.
* * *
När Henrique efter bara någon minut får stå ensam framför Henke och vänta lika länge som jag brukade vänta på 2:ans buss hemma i Borlänge vet man att det är inte riktigt skärpt hos hemmalaget.
* * *
Louis CK inzoomad i jumbon – igen.
Det måste bli en klassiska sketch om att gå på hockey i Garden framöver.
* * *
Jaså, Tårtan är vred. Jag har ingen monitor här så det framgår inte, men man förstod liksom ändå.
* * *
I första PP utför Prusten en väldigt snygg dans när han tappat klubban och ändå ska täcka bort Kovy.
Kan förmodligen ses på Youtube framöver.
* * *
Jaha, då får jag väl ta och svänga på barstolen ett tag då.
Det är man gör när man mår bra, inte sant?
Hörs igen i nästa paus.

Och denna ångande heta och fuktiga majdag i New York City går slaget om Hudson River in i rond två.
Det känns upphetsande bara att skriva.
Jag ljuger inte när jag säger att detta – den här slutspelsserien – är det roligaste, häftigaste och mest exalterande jag varit med om under alla mina år i det som David Letterman varje afton kallar The Greatest City in The World.
Det enorma intresset, den heta rivaliteten och den förväntansfulla atmosfären som likasom hänger i luften när man trampar omkring i den här skruttiga gamla legendaren till hall både på förmiddagarna och innan matcherna får det att bubbla av eufori i bröstkorgen dygnet runt.
Jag gör som vanligt mitt bästa för att förmedla den euforin med ett en serie Phil Spector-inspirerade Walls of Text – allt ska med, liksom – och hoppas ni svarar med ett fullsatt kommentatorsspår, nu när ni har ledig kristi himmelsfärdsdag i morrn och allt.
* * *
Rangers kommer, såvida inget dramatiskt inträffat, ställa samma lag som vanligt på den knaggliga Garden-isen.
Men från Newark rapporteras att DeBoer överväger att peta Youngblood Larsson och istället slänga in Peter Harrold; Larsson fick bagskejta med de andra reserverna i morse medan Harrold så att säga fick sitta vid vuxenbordet.
Jag som tyckte Adam var så bra i måndags, det draget känns rätt konstigt.
* * *
Det är en svettig biff som tre timmar och en kvart före matchstart – sent för mig den här tiden på året – stånkar in genom pressentrén.
Vi har nämligen en SÅN dag i New York idag, en sån när det plötsligt, utan förklaring, är 50 000 extra bilar och trucks och förbannade jävla turistbussar på Manhattan så allting bara kloggar ihop sig till en tjock smet. Att såna dagar få en taxi efter klockan två är en total omöjlighet och bussarna är knökfulla, så jag får helt enkelt promenera hit.
Jag kan säga det åt er, så sparar ni lite syre – det behöver jag!
Visst, visst, men det är inte stylish att bli svettig i kostym och jag får gå ner och ställa mig vid zamboni-entrén och svalka av mig en stund innan jag kan börja hamra på det här inlägget.
* * *
Roligare nyheter från Newark:
Jacob Josefson tränar för fullt med de kids som kallats upp från Albany – och det gör Hanky Tank Tallinder också.
Det är rätt sensationellt, han har ju varit borta sedan han åkte på sin otäcka blodpropp i januari och så sent som för en månad sedan hette det att han förmodligen hade spelat färdigt för säsongen, men nu säger Old School Lou att han är ”försiktigt” optimistisk” vad gäller den svenske veteranens medverkan i kommande matcher.
Vad skoj DET vore.
* * *
Det är nog sant det där folk säger, om att journalister är lite korkade.
Här har Garden-folket fixat ett helt nytt pressrum på ”the event floor”, alldeles intill zamboni-entrén , med plats för uppemot 250 murvlar.
Men två timmar före första nedsläpp har en enda person hela härligheten för sig själv.
Bjurman, heter han.
Resten trängs i det vanliga, hutlöst kyffet på plan 6, för att…ja, det är ju där man brukar vara.
Sickna lallare.
* * *
Det har blivit visst liv om att Marty Brodeur på en fråga i måndags om alla skott Rangers-spelarna  i vanlig ordning täckte svarade att han hoppades att Devils kan skada någon ”i foten eller huvudet”.
För alla som hörde honom var det uppenbart att legendaren skojade, men New York Post – tidningen som sett till att uttalandet inte passerat obemärkt – följer den klassiska kvällstidningsdramaturgins mallar så nu är Brodeur misstänkt headhunter.
Rätt så corny, men samtidigt – det är den sortens sidestories, alltid bakade när det varit spellediga dagar och inte så mycket att skriva om, som ger heta slutspelsserier dess särskilda liv.
* * *
David Puddy?
Ja, ni vet hur det blev: Till andra matchen fick han och Jerry och Kramer sämre plåtar, uppe i the nosebleeds, och han tvingades dessutom lova Elaine att sluta måla sig i ansiktet.
Men istället målade såväl Puddy som de andra varsin bokstav i ordet Devils på sina magar, satte i bara överkroppar och reste sig vid valda tillfällen och supportade sitt team på det viset.
Så det gäller att spana i takåsarna ikväll.
* * *
Det handlade i princip bara om täcka skott och täcka skott och täcka skott efter Rangers träning här i hallen igår och en vresig Tårtan – vad trodde ni? – försökte påstå att det inte var nåt alls och att Lightning spelade precis likadant när han ledde dem till Stanley Cup-titeln 2004.
Eller hur.
Spelarna talade dock hellre om att det är verkligt angelägna om att skaffa sig 2-0-ledning i den här serien.
De vann som bekant första matcherna även mot Senators och Capitals, bara att för att sedan schabbla bort andra matchen, och Captain Callahan håller ett emfatiskt tal om att det skulle vara underbart att för första gången få lite andrum.
Det förstår man.
Vinner Devils ikväll är det här en helt öppen historia igen.
* * *
Jag kunde förstås inte låta bli att se om den fantastiska The Face Painter-episoden igår kväll och precis som en rolig Gustav klargjorde på Twitter redan i måndags avstår den George Costanza från att följa med för att han förgäves försöker svar på sitt livs första ”I love you” till en djurparkssköterska med nedsatt hörsel.
Kramer hinner dock både bli osams med en schimpans – Barry –  och hänga med Puddy på hockey
– He’s an innocent primate, säger djurskötarna under försöken att få Kramer att be Barry om ursäkt.
– So am I, svarar Kramer.
Ha ha ha.
* * *
Kovy, å sin sida, säger att han ser vinst ikväll som ett måste – och att sättet att ta den är att göra första målet på Rangers.
Det senare stämmer nog, men det förra vet jag inte. Om Rangers vinner har de tagit sina hemmamatcher  – och Devils har fortfarande chansen att göra detsamma på lördag och måndag.
Så det är alls inte lika akut som det var för Coyotes igår…
* * *
Elin Nordegren var tydligen här i månads, med nye hunken Jamie Dingman, enligt Page Six i Post god vän med Henke Lundqvist.
Där har ni dagens skvallerrapport.
* * *
Handzal får en match för sin grova boarding på Dustin Brown igår och det ska han ju ha.
Att Coyotes uppträdde så fult och odisciplinerat och frustrerat igår var en stor besvikelse.
Fast dom vet väl innerst inne vad alla vet:
Det fruktansvärt starka LA Kings kommer att spela Stanley Cup-final i år.
* * *
Rangers förvärmer som alla andra med fotboll, men tydligen har vi i det här nya pressrummet tagit deras vanlig spot – skäll på oss nu! – så de får hålla tillgodo med en mycket mindre plätt intill det som är Ekens lounge.
Jag passerar som hastigast, man är bara en fåne om man ställer sig och glor på de där övningarna, men hinner se att Strålle har så känsliga fötter att han lika gärna skulle kunnat ta en plats på Elfsborgs mittfält.
Trodde man inte riktigt va.
* * *
Höken är i the house, ni vet fotograflegendaren.
Det KAN, om ni är snälla och Höken får lust att maila,  betyda bild speciale framåt småtimmarna.
* * *
Devils värmer också med fotboll. Eller försöker i alla fall. Men bollen försvinner bakom en stapel med pallar och Hedbä får klättra som en hel Barry för att hitta den igen.
Det ska inte behöva säga något om insatsen på isen, tycker jag.
* * *
Sitter uppe på den nya pressläktaren igen – och vill nästan göra vågen på egen hand.
Den är högre upp än den vanliga, men ändå närmare isen för att den är belägen på en balkong som liksom hänger ut över sektionen under och vyn är helt fantastisk. Man får ett helt annat begrepp om hur satans fort det går nere, hur hårt de smäller på varandra och hur jävla svårt det dom gör de facto är.
Hurra för livet just nu. Hurra!
* * *
Synd att jag inte hinner se mer av Hedbäs färdigheter som fotbollsspelare. Han har ju följt Brage under sin uppväxt och borde således vara en formidabel artist.
* * *
Efter träningen igår berättade att Bork Bork Hagelin att folk börjat hojta åt honom på stan.
– Det händer aldrig under grundserien, då är det nästan ingen som bryr sig om en nu. Men nu skriker dom ”Hey, get us the cup” var man än går, berättade han.
Ja, det håller ju på att bli hockeyfeber här nu.
* * *
Om Playstation finns inget att säga. Jag har redan kört de inledande matcherna i den här serien och ägnade mig under gårdagen mest åt att träna med Detroit och, inspirerad av estlandsmatchen, låt Kron Wall of Pain kronwalla lite Columbus-forwards.
Imorrn ska jag vara Devils i The Rock och då jävlar.
* * *
Okej mina vänner, stammisar, U-båtar, David Puddy-fans och eventuella antagonister – värmningen har börjat, Elias och Hagge ser bastuaggregatsheta ut och stämningen stegras mot kokpunkten.
Nu ska ni få tid att läsa det här, om ni så önskar.
Sen:
Vilket jävla kalas det blir.
Vi hörs i paus nummer ett.

Nu avgörs konferensfinalen i väst.
Jo, om Kings vinner även den andra matchen i Jobing.com blir serien mot Coyotes garanterat mycket kort.
Men om Dave Tippett kan få sina prärievargar att samla sig till en riktigt solid insats och kvittera…well, då blir det en lång och oviss resa på den andra kusten.
* * *
Själv samlar jag mig till en rätt stilla bloggkväll. Dels känner jag att jag behöver spara lite krut, dels har jag ett par texter av helt annan sort som måste förfärdigas i pauserna.
Men kommentatorsspåret är öppet och jag lovar publicera era synpunkter kontinuerligt.
Och vem vet, händer det nåt riktigt skoj kanske jag inte kan motstå att göra om vanligt.
En sak till bara:
Kron Wall of Pain!