Då var det dags för London att gå under igen. Staden har försatts i ett tillstånd av kaos, trängsel, panik och ilska på sociala medier. Det är som att apokalypsen, syndafloden, det tredje världskriget och en något försenad 21 december 2012 har slagits samman. Det är strejk i tunnelbanan.

Nyhetssajter och sociala medier är överfulla av bilder på överfulla perronger och tåg. En Torypolitiker kallar i Daily Mail strejken för ett ”ekonomiskt sabotage” och premiärminister David Cameron twittrar: ”Det är oacceptabelt att miljontals människor får sina liv störda av dagens tubestrejk i London”. Många av mina vänner på Facebook uttrycker sitt missnöje med Transport for London (TfL) i såpass hårda ordalag att många andra problem i världen plötsligt känns bagatellartade.

Men min älskade Victoria Line – Londons bästa linje – är bara inställd mellan två obetydliga stationer i norr. Och jag stannar nog hemma – i alla fall tills ikväll när de flesta frustrerade pendlare hunnit hem för att skriva arga insändare. Jag antar att detta är en av de dagar då jag ska vara lycklig över att bo i Seven Sisters, njuta av att jobba hemifrån – och försöka att inte skylta för mycket med denna nöjdhet i mina rasande vänners ansikten.