I helgen går Frieze Art Fair av stapeln i Regent’s Park. Men det coolaste konsteventet i London sker samtidigt på en bakgata vid Liverpool Street Station. Här ställer den Köpenhamnsbaserade finske fotografen Lukas Renlund ut sina verk. Och det bästa av allt är att det inte handlar om någon fönstershopping – man får faktiskt ta med sig tavlorna hem.

Utställningen Steal My Photograph, som kommer att turnera runt världen, diskuterar övervakningssamhället vi lever i på ett väldigt interaktivt sätt. Det enda man måste betala med är en liten del av sin identitet, men det är det helt klart värt – i London stjäls ju ens identitet av övervakningskameror hela tiden. Den är öppen 12-16 lördag och söndag, men kom tidigt så att inte konsten tar slut. Kolla in trailern:

14 Widegate Street

T-bana: Liverpool Street

Kolla in Lukas hemsida här.

Har du någonsin funderat på hur cornflakespaketen förändrats sedan du först började äta det till frukost? På Museum of Brands finns 12,000 originalartiklar av varumärken, förpackningar och posters från 1800-talet fram till idag. Gå på en nostalgisk resa bland föremål du kanske inte tänkt att du skulle känna dig nostalgisk över.

Prova ett annorlunda museum denna ruggiga helg. En Mars-chokladbit från 30-talet känns för mig ändå lättare att relatera till än tusentals år gamla skelett eller krukor.

Museum of Brands: 2 Colville Mews, Lonsdale Road, W11 2AR
T-bana: Notting Hill Gate

Skippa Portobello Market – den hippaste lördagsmarknaden heter Broadway Market och ligger vid London Fields. Den mysiga gatan, som är full av små caféer och restauranger, fylls på lördagar av stånd som säljer mat, kläder och hantverk. Går perfekt att kombinera med en promenad i parken – eller ett besök på närliggande blommarknaden (som långt ifrån bara säljer blommor) Columbia Flower Market. Till Broadway Market kommer du med tåg från Liverpool Street (tre stopp) eller med buss 55 – också från Liverpool Street.

Broadway Market: Broadway, E8 4PH.

Columbia Road Flower Market: Columbia Road, E2 7RG.

I helgen var jag med om en av de där unika upplevelserna som gör det så värt att bo i London. Glöm dåligt isolerade hus, höga hyror och så vidare – det är saker som National Theatres show ”The Drowned Man” som jag kommer att se tillbaka på om jag någon gång lyckas lämna denna stad.

The Drowned Man är ingen vanlig teatershow. Den utspelar sig i Temple Studios – en enorm gammal filmstudio i Paddington. Och besökarna rör sig själva i denna enorma fyra våningars låtsasvärld – mitt bland skådespelarna.

Jag och min kompis klev in i hissen, fick sätta på oss masker och blev sedan utskickade att själva vandra runt och se på de scener – dramatiskt upphöjda och synkroniserade med dånande filmmusik – vi behagade. Jag gick igenom en gammal västernbar, en skog, en öken, en husvagnscamping, flera hus och andra scenerier som hämtade från 60-talets Los Angeles. Här fanns även Temple Studios – filmstudion där stjärnor blandades med lyckosökande amatörer. Fann jag en skådespelare intressant var det bara att följa denne ett tag tills jag såg något annat.

Jag behöver nog inte ens säga att jag blev av med min vän efter fem minuter. Och det var lika bra det – upplevelsen handlar om att välja sin egen väg och eftersom man inte får yttra ett ljud (om man inte tar en paus i baren) så hade det bara varit krångligt att försöka kommunicera genom maskerna. Så det blev två och en halv timmes planlöst vandrande i denna oändliga magiska värld. Och som journalist var jag noga med att försöka finkamma de fyra våningarna av gångar och rum.

Jag skulle kunna prata länge om detta – det gjorde jag och min vän när vi väl fann varandra utanför efteråt – men det får räcka med att jag rekommenderar alla att uppleva denna bisarra värld själva. Tyvärr var vi inte tillåtna att varken använda mobiltelefoner eller fotografera inne i drömvärlden, annars hade jag gärna försökt visa ett smakprov på hur det såg ut.

Biljetterna kostar från £39.50 (ca 400 kr). Är man student eller under 26 kan man få dem för halva priset. Att få tag på dem är också något av ett äventyr. De släpps nämligen varje måndag klockan 12 – för föreställningar veckan efter.

Läs mer på National Theatres hemsida.
Temple Studios: 31 London Street
T-bana: Paddington

London är ett enda stort konstgalleri. Då och då får man till och med möjligheten att se ett konstverk ta form i realtid. Men idag, 26 september kommer du på Trafalgar Square kunna se den österrikiske konstnären Alex Kiessling måla en tavla – trots att han själv befinner sig i Österrike.

Med hjälp robotar placerade vid Nelsons Pelare på Trafalgar Square och på Breitscheidplatz i Berlin, så kommer Kiessling på Museumsplatz i Wien via satellitsignaler kunna måla tre likadana tavlor samtidigt. Framtiden är här, men jag skulle nog fortfarande paxa tavlan gjord i Österrike om jag fick välja mellan de tre. Här är en video om eventet:

Long Distance Art: 26 september 10:00 – 17:00 på Trafalgar Square.
T-bana: Charing Cross, Embankment eller Leicester Square.

Hinner du inte dit går eventet att följa live här.

Här kommer ett billigare, nyttigare och miljövänligare alternativ till att äta en dyr mikrad Sunday Roast på en pub. I Dalston kan man nämligen för några pund äta en jättebuffé – som tillagats av överblivna grönsaker från lokala marknader och butiker.

Långt bort från de dyra och kommersiella restaurangerna i centrum ligger Passing Clouds. Där erbjuds man på söndagar Londons mest miljövänliga och prisvärda mål mat. Vid 14-tiden samlas volontärerna där. De cyklar runt i östra London och plockar upp överbliven mat från caféer, marknader och butiker. En undersökning av The Institution of Mechanical Engineers i London i våras visade att hälften av all mat som produceras i världen aldrig når oss – och i västvärlden beror det ofta på att frukt och grönt inte ser kosmetiskt ”korrekta” ut. Men för People’s Kitchen, som denna volontärorganisation heter, spelar det ingen roll om en potatis har en liten bula eller om moroten inte är helt rak. Och när de någon timme senare börjar tillaga den vegetariska maten förvandlas dessa ”osäljbara” grönsaker varje vecka till en underbar buffé.

Vid 18-tiden är maten klar, folk från nära och fjärran strömmar in i lokalen och hugger för några punds donation in i sallader, gratänger, bröd och efterrätter. Inte sällan visas det även dokumentärfilmer på ovanvåningen. Det här är ingenting för dig som åkt till London för att kolla in de senaste Michelinstjärnorna. Men vill du träffa lite sköna östlondonbor, äta en helt improviserad buffé gjord på 100% kärlek, spara lite pengar och känna att du gör något gott så välkomnar Passing Clouds dig varje söndag klockan 18. Kanske ses vi där!

Passing Clouds: 1 Richmond Rd, E8 4AA
T-bana: Dalston Kingsland/Dalston Junction
Donation: De rekommenderar £3 (ca 30 kr) men man kan lägga vad man känner för.

Jag har förvisso inte varit på restaurangen Dans Le Noir, där du äter middag i totalt mörker, med hjälp av blinda servitörer. Men London erbjuder helt klart andra möjligheter till intressanta middagsupplevelser.

En grupp kockar, konstnärer, inredare och skådespelare har slagit sina kloka huvuden ihop så hårt att fenomenet Gingerline uppstått. Gingerline är ett smeknamn på östra Londons overground-linje som ju är orangefärgad (och som trots att den är den nyaste tillskottet i t-banespindelnätet har brunmönstriga säten som skriker 80-tal). Gingerline är också ett succékoncept med spännande mat, hemliga lokaler och intressant underhållning. De tar över en tom lokal i några veckor, inreder den och håller middagar där innan de flyttar till nästa.

Inte ens efter att vi bokat vår middag i våras fick vi reda på var den skulle äga rum. Istället ombads vi vänta nära overground-linjen vid sextiden på dagen som vi bokat. Efter en fördrink i Shoreditch fick vi mycket riktigt ett sms klockan 18, som berättade vilken station på Gingerline vi skulle ta oss till. Där skulle vi gå 20 meter och in genom en svart dörr. Efter dörren väntade en hyfsat liten lucka och en tunnel innan vi klev rakt upp i Gingerlines fantasivärld. Skådespelare utklädda till feer sprang runt och skojade och en pratande måne på väggen välkomnade oss.

Månmannen ledde oss igenom tre intressanta rätter som varvades med lekar, toast-tävlingar och cocktails. Alla kring det långa bordet hade haft samma äventyr att ta sig dit och alla delade samma spänning i denna overkliga miljö. Det gjorde stämningen underbar.

Gingerline kostar £50 (ca 500 kr) per person och är inget man gör varje dag. Men för en trerätters middag och en oförglömlig helkväll är det ganska rimligt. Detta utsålda fenomen har precis meddelat att de gör comeback i november och kör i ett hemligt högkvarter fram tills årsskiftet. Biljetterna släpps klockan 9 den 30 september. Är du i London någon av årets sista månader, boka din plats så snart de släpps så har du en färgsprakande kväll att se fram emot.

Läs mer och boka biljetter på Gingerlines hemsida.

Den 14 september skulle Amy Winehouse ha fyllt 30. Därför hyllas Camdenikonen, som dog 2011, i helgen. Det räcker med att åka till Camden och gå in på hennes stampub The Hawley Arms (2 Castlehaven Road, NW18QU) för att känna sångerskans ande. Men här är fem Londonaktiviteter som också hedrar hennes minne i helgen:

Utställningen For You I Was a Flame i det gamla stallet Proud Camden visar foton på Amy Winehouse mellan 12 september och 6 oktober. Inträde är gratis.
Proud Gallery Camden: Camden Market, Chalk Farm Road.
T-bana: Camden Town.

På baren Gilgamesh blir det Amy-allsång när en sångare och ett liveband går igenom alla Amy Winehouses låtar. ”You Know I’m No Good” är ingen ursäkt – alla är välkomna i den så kallade mass-karaoken på fredagen 13 september.Gilgamesh: Camden Market, Chalk Farm Road, Nw18AH.
T-bana: Camden Town.

På lördagen 14 september hålls en speciell guidad tur i Camden i Winehouses tecken. Turen börjar utanför Electric Ballroom klockan 14.00.
Electric Ballroom: 184 Camden High Street, NW18QP.
T-bana: Camden Town.

På det Judiska Museet visas tills på söndag 15 september en utställning om Amy Winehouses judiska bakgrund och familjeliv. Här kan du bland annat se hur hennes färgstarka släktingar influerade sångerskans egen stil.
Judiska Museet: Raymond Burton House, 129 Albert Street, NW17NB.T-bana: Camden Town.

Sugen på Winehouse-looken? Det Judiska Museet har på söndag 15 september även en second hand-marknad där man kan köpa 50-talsrockabillyklänningar i Amys anda.

Vinhus: Letar du efter ett mysigt krypin denna gråa helg rekommenderar jag Gordon’s Wine Bar i Embankment. I Londons äldsta vinbar kliver du rakt ner i en härlig lokal med mörka tegelgrottor och tända ljus. Den till synes ganska enkla menyn – vin och ost – finns i många olika variationer.
Gordon’s: 47 Villiers Street, WC2N 6NE.
T-bana: Embankment eller Charing Cross.

Themsen upplevs bäst långt från London Eye och Big Ben. Richmond ligger bara en halvtimmes tunnelbanefärd från Victoria och är en stillsam oas kring vattnet. Byn är full av små mysiga affärer och pubar. Och att promenera runt bland de pampiga lyxhusen där bl a Mick Jagger bor, är ett nöje i sig. Richmond Park är enorm och spännande då man ofta stöter på rådjur, hjortar och kor. Men som uppvuxen i den skånska myllan blir jag mer upphetsad nere bland restaurangerna vid floden, när jag stöter på fotbollsstjärnan Peter Crouch med en barnvagn.

Här finns restauranger och pubar i olika prisklasser – från franchisekedjan Slug and Lettuce till lyxiga Gaucho – och utsikten över Themsen med de gamla broarna är en av Londons bästa. Floden har helt klart en annan, mindre brunare nyans i Richmond. Och vill man ändå inte sitta vid kanten och dingla med fötterna i den medan båtarna glider förbi så kan man hyra cyklar och själv följa floden vidare. Richmond är en perfekt halvdagsutflykt för den som vill uppleva något annat än Westminster.

T-bana: Richmond.