Regent’s Parks utomhusteater är igång. Den har varit igång ett tag nu, men nu är det varmt och hyfsat regnfritt så nu är den igång på riktigt. Och känner man efter Wimbledon suget efter att sitta på en läktare och njuta av en show så är parken perfekt. Bubbel finns i baren. Jordgubbar får nog medtagas.
Foto: David Jensen
De kör en vecka till med Jane Austens Stolthet och Fördom och den 25:e juli drar de igång Sound of Music i en månad. I London finns det inte många kullar som är mer levande än vid den klassiska amfiteatern. Att gå från Baker Streets T-bana är lättaste vägen dit. Den bästa: att gå från Camden, längs med Regent’s Canal via Primrose Hill och London Zoo. Om ni har en timme över innan showen. Efter en promenad smakar en kall dryck framför en grym show som bekant extra bra.
Behöver du ett break från stressen kring Piccadilly Circus? Bara några gator bort ligger den exklusiva glassbaren Gelupo. Förutom hemmagjord strutglass och andra sötsaker har de några unika glassorter.
Glassar i Soho.
Kiwi+gin+fläder är en favorit dessa sommardagar. Eftersom de är en systerbutik till italienska delikatesscaféet Bocca Di Lupo som ligger runt hörnet säljer de även lite italienskt kött och mackor med osten squacquerone som måste provas. Jag är inte normalt någon som tycker att det är skillnad på glass och glass, men när gin i en strut kan smaka så gott är jag beredd att göra ett undantag.
Succéglassen gör att det alltid är folk på Gelupo.
De olika smakkombinationerna. Körsbär och Sambuca, någon?
Idag hade vi 26 grader i London och då slipper man gärna den bastu som t-banan förvandlas till om somrarna. Bästa sättet att uppleva London på är helt klart bakom styret. Barclays-cyklarna är superenkla och billiga att hyra – så länge var tur är kortare än en halvtimme betalar du bara en basavgift på £2/dag.
Några av mina nya vänner på den guidade cykelturen.
Men vill du ta en längre cykeltur och slippa att själv läsa kartan, hoppa på en av de många guidade cykelturer genom London. London Bicycle Tour Company är ett av många företag som kör rundor med olika teman och längd. De har en nattur, en tur i centrala London och en OS-tur, men jag hoppade på en runda i östra London och fick lära mig en massa av vår superkunniga guide. Det tog ungefär tre timmar och vi jag fick förutom god motion många spännande lärdomar om Londons historia. Men framförallt får man även ett gäng nya kompisar att svettas – och ta en öl på det obligatoriska pubstoppet – med. Det finns bara fördelar med att ta en cykeltur i London, så hoppa av den där dubbeldäckaren. Men håll dig till vänster!
Guiden berättade historien bakom klaffbron, om Themsen – och om när tigrar sprang lösa i Tower of London.
The London Bicycle Tour Company – som haft guidade cykelturer sedan 1991 – håller till i den mysiga marknaden vid 1 Gabriel’s Wharf, 56 Upper Ground, London, SE1 9PP.
The Barbican – kulturcentret som i våras fick folk att köa i timmar för att få stå i ett konstgjort ösregn – har gjort det igen. Nu får besökare chansen att känna sig som Spindelmannen och klättra på en vägg. Det är den argentinska konstnären Leandro Erlich, känd för att leka med synvillor, som i Dalston installerat något som till synes är en villa.
I själva verket är det bara en spegel som får det att se ut som att man klättrar på en slät tegelvägg när man egentligen krälar runt på husfasaden på marken. Genialiskt eller helt upp åt väggarna? Det är helt gratis, så åk till Dalston och prova. I vilket fall som helst så kan installationen ge upphov till en hel del sköna bilder.
Missa inte: Kl 19.30 ikväll den 27 juni kommer konstnären Leandro Erlich själv dit och håller ett föredrag.
När man trängs mellan italienska barnfamiljer, busslaster av kinesiska turister och amerikanska backpackers på Trafalgar Square är det svårt att tänka sig vilken fristad som finns bara några våningar upp. En solig dag tog vi en eftermiddagsdrink på Vista som ligger ovanpå The Trafalgar Hotel. Denna ganska stekiga takterrass är perfekt för ljumna sommareftermiddagar och kvällar.
Bra drag – frisk luft, mycket folk och skön inredning.
Trots ganska hårt pumpande loungemusik så blir det fyrstjärniga hotellets tak en lugn oas att pusta ut på efter en shoppingrunda i centrum. Den välklädda barpersonalen gör en del spännande cocktails att njuta av medan man kollar ut över Trafalgar Square, London Eye och The Shard. Med en hel del växter och sköna dekorationer blir nog Vista det närmsta man kan komma en av mina favoritbarer i världen – 1-Altitude i Singapore.
Den enda smolken i cocktailglaset är att de tar fem pund i inträde. Men det kan det helt klart vara värt att få andas lite ren… eller ja, mindre smutsig, luft för en stund. För att du inte ska behöva gå till Trafalgar Square i onödan – ring gärna innan och dubbelkolla att de inte har något privat event när du vill gå dit. Londonborna älskar att festa på samma nivå som kändisarna, även när kändisen är en staty som står på en 50 meter hög kolonn.
Nere vid Embankment ligger Tattershall Castle – en båtpub. Vi drog dit häromdagen för att avsluta en varm sommarkväll när alla andra uteserveringar hade stängt i området. Det var underbart att sitta i – inte bredvid – Themsen, med utsikt över London Eye och Big Ben. Båten är även riktigt mysig regniga dagar då man kan sitta under däck, precis vid vattenytan. Till skillnad från andra restaurangbåtar gäller enkel pubmat och dryck. Du behöver inte boka bord, stå i köer eller klä upp dig. Det är enkelt: mat och dryck på en båt – fast med en underbar utsikt att njuta av.
På fredags- och lördagskvällar är centrala London trångt, dyrt och högljutt. Två helger i rad har Opium givit mig ett lugn. Baren Opium då alltså.
När klockan passerat midnatt är det svårt att sitta ner och ta en drink någonstans i områdena kring Soho, Covent Garden eller Leicester Square. Vill man inte betala inträde och kastas in i O’Neil’s vilda västern-fyllor, Leicester Squares tonårsdraman, Sohos gayklubbar eller Covent Gardens möhippor, så finns det inte så många tydliga alternativ.
Opium ligger på Gerrard Street, Chinatowns huvudgata, och är tillsammans med Experimental Cocktail Club, en harmonisk fristad mitt i helgkaoset. Här slipper du fotbollssånger, köer, bråk och överpriser. Opium erbjuder exotiska cocktails, dim sum och en härlig atmosfär som inspirerats av opiumtidens barer i Shanghai.
Opiums ”Bartender’s Table” där man visas hur cocktailarna görs.
Därför har jag två veckor i rad nu dragit upp mitt sällskap genom den diskreta gröna dörren för att ha möjlighet att sitta ner, prova spännande drinkar och prata. Opiums två våningar har två barer. I en bar har de hällt över all sprit i kinesiska medicinflaskor så att man inte bara ska kunna beställa ”det gamla vanliga” utan att tvingas konversera med bartendern. Killarna bakom baren är grymt kunniga och experimenterar gärna fram något speciellt åt dig. Drinkmenyn ändras förresten fyra gånger om året beroende på vad för slags kryddor de kinesiska affärerna i Chinatown har inne de olika säsongerna.
Den andra baren är ett ”bartender’s table” som ser ut lite som ett stort köksbord. Här kan du slå dig ner medan bartendern kommer över och blandar drinken bredvid dig. Min favoritdrink är The Sorcerer som består av vetevodka, maraschinolikör, granatäpplejuice, aloe vera-juice, citronjuice och rossirap.
Dre Masso, chefsbartendern, vid Opiums ”Bartender’s Table”.
Drinkarna kostar runt £12 (ca 125 kr) vilket givetvis är lite mer än i övriga London. Men jag tror att jag nått åldern då konversationer och drinkar – istället för öl i håret och söndertrampade fötter – är värt varenda penny.
Opium: Bakom den gröna dörren på 16 Gerrard Street i Chinatown.
Och så var det höst igen. Ett ställe som värmer regniga sommardagar är Spiritual Caipirinha i Camden. Den brasilianskägda lilla baren bjuder inte bara på drinkar som för tankarna till Copacabana – de har livemusik varje kväll och det är alltid bra drag.
Caipirinhas!
Inte klackarna i taket, men väl ett par ben. Duon Me and Deboe var i alla fall grym.
Barens väggar är fulla av konst.
Här hänger konstnärer och musiker och eftersom den ligger lite gömd mittemot den klassiska musikklubben Barfly, så hittar folk sällan dit av en slump. Eftersom baren är ungefär lika stor som mitt vardagsrum och, med en härlig hemtrevlig feeling, faktiskt känns som ett sådant, så kan det bli väldigt packat på fredagar och lördagar. Baren ligger även bakom denna sköna video med några av husbanden.
Det är inte trickfilmat. Allting sker i en tagning och – kanske mer överraskande – det är faktiskt soligt i London ibland.
Solen skiner, så glöm att spendera dagarna i mörkret inne på Tate Modern eller National History Museum. Släck istället din konsttörst med en graffiti-tour på Londons gator.
En gatukonstrunda i Shoreditch, östra London.
Jag hakar på en runda i östra London och får en hel del ny kunskap att briljera med under framtida besök i området. Gruppen består av allt från unga backpackers till barnfamiljer och pensionärer.
– Våra tourer attraherar folk som inte nödvändigtvis gillar konst. Traditionell konst finns i muséer medan gatukonst är mycket friare, ärligare och mer rebellisk, säger Richard ”Griff” Howard-Griffin, som driver graffitiorganisationen Street Art London.
Gatukonst är inte sällan fylld av humor och satir.
Vår guide, Karim, är extremt kunnig och har målat en hel del själv. Han stannar först vid en vägg som är helt tom. Det visar sig att rundans första konstverk är gjort av konstnären Ben Wilson – som målar på tuggummin på gatan
– Det är den slags gatukonst som blir kvar längst eftersom folk oftast inte märker att den finns där, säger Karim.
Tuggumit har mjukats upp med en blåslampa och sedan skyddats av en plasthinna.
Vi vandrar vidare mellan enorma svampar på taket, näbbdjur på väggar och andra dolda budskap som jag gått förbi hundratals gånger utan att ha vetat om. Under OS tvättades mycket av konsten bort, men nu har tegelväggarna börjat få färg igen. Ett verk av graffitiikonen Banksy kan höja värdet på en fastighet, och skyddas ofta med plexiglas. Karim berättar några anekdoter om Banksy och hans ärkefiende Robbo innan vi fortsätter.
Norskan Janicke Allers, 45, är fascinerad. Hon säger:
– Gatukonstvärlden är så mycket större än jag någonsin kunnat föreställa mig. Det finns säkert jättemycket mer i Norge som jag bara inte tänkt på tidigare.
Efter tre timmar är vi tillbaka på Old Street och välförtjänta av en kall öl i en av de många barerna i området. Jag märker hur jag ofrivilligt börjar spana efter potentiella konstverk överallt. I en stad där till och med tuggummin på gatan förvandlas till konst är det svårt att låta bli.
Glöm inte kameran!
Kändisskap dödar. Det verkar många av konstnärerna, som håller sig anonyma, tycka.
Ett konstverk som diskuterar ironin i att ett snabbmatsföretag är huvudsponsor åt världens största idrottsevenemang.
London är fullt av enorma svartvita gnagare och näbbdjur.
Vad är enormt, runt, gult, varmt och vanligare att se i Spanien än i London? Paellaberget i Borough Market såklart!
Ät så mycket du bara pa(e)llar!
Borough Market, en av Londons största och äldsta matmarknader, är ett perfekt stopp för mat och dryck under en promenad längs med Themsen. Den är extra livlig på torsdagar, fredagar och lördagar, men många av stånden är där alla dagar i veckan och serverar mat från hela världen.
De spanska servitörerna bjuder alltid på ett härligt tugg.
Min favorit är paella- och sangriabaren Café Brood som ligger mittemot kyrkan, nära London Bridges t-bana. Caféet har uteservering, skön personal och en meny som sträcker sig långt utöver mina spanska behov av risrätt och alkoholhaltig fruktdryck. Ett grillspett, lite kryddstark katalansk stuvning eller en haloumi- och chorizomacka kanske? Southwark är perfekt för en promenad dessa sommardagar och för att klara av vimlet av turister, locals och underhållning är en stadig portion paella till stor hjälp.
Viktigaste vätskedepån varma dagar.
Café Brood: 1-6 Green Dragon Court, London SE1 9AH
Skånske Petter Larsson, 25, har bott i London i tre år. Han älskar mixen av musik, mode, mat och märkliga människor. Utöver journalistjobb så bedriver han en ändlös jakt på nya områden, trender och barer.
Skånske Petter Larsson, 25, har bott i London i tre år. Han älskar mixen av musik, mode, mat och märkliga människor. Utöver journalistjobb så bedriver han en ändlös jakt på nya områden, trender och barer.