Om kvinnor i politiken
avNi har läst om Rush Limbaughs osmakliga angrepp på Sandra Fluke. Radiovärden påstod att Fluke, som tagit sig för att driva kampanj för rätten till skattesubventionerade preventivmedel, var en ”slampa” och ”prostituerad”, eftersom hon ”kräver pengar för att ha sex”. Rimligt, då, menade Limbaugh, att hon filmar akten och visar den för skattebetalarna, så att de får lite valuta för pengarna, eller åtminstone kan skapa sig en uppfattning om vad de får för pengarna.
När Mitt Romney, oförberedd, tillfrågades vad han ansåg om Limbaughs svammel, svarade han: ”I’ll just say this, which is it’s not the language I would have used.”
Och det är klart, han hade kunnat förklara varför han inte skulle ha använt de orden: de är kränkande, idiotiska och smutsar ner det offentliga rummet. Men det var knappast heller så att han gav Limbaugh sitt stöd.
Vilket inte hindrar Barack Obamas mouthpiece David Axelrod att utnämna Limbaugh till det republikanska partiets faktiska ledare, som en konsekvens av att Romney vek ner sig för Limbaugh. ”Hur ska han kunna stå upp mot Ahmedinejad” om han inte klarar av att stå emot Limbaugh, undrade Axelrod.
Utspelet är såklart en liten del i planen att definiera höstens motståndare till Obama som en del av en tokig och extrem höger. Uppförsbacken för en sådan plan är lång, med tanke på att motkandidaten kommer att heta Mitt Romney.
Samtidigt har den svårt misogyne talk show-värden Bill Maher skänkt en miljon dollar till Obamas Super PAC Priorities USA. På samma sätt som Limbaugh använder ett språk om Fluke som en anständig man håller sig för god för, excellerar Maher i vulgariteter när han beskriver republikanska kvinnor. Det är framför allt Sarah Palin och Michelle Bachmann som fått stå ut med hans påhopp, som enligt varje mått varit ännu värre än Limbaughs.
Därför kräver nu republikanska debattörer att Obama ska ge tillbaka pengarna från Maher. Förutom att det är ett dumt krav – Obama har ingen rätt att påverka en Super PAC – är det också mycket smart. Om Priorities USA ger tillbaka pengarna har man erkänt ett problem inom vänstern (som faktiskt utsträcker sig till betydligt fler personer än vad samma problem gör inom högern) och man stöter sig med en betydande del av sina egna hårdföra gräsrötter. Om man inte ger tillbaka pengarna försvagar man attackerna mot Limbaugh och framstår som intellektuellt ohederliga.
Hittills har Obama på ett presidentlikt sätt undvikit att låta sig smutsas ner av den här historien. Och det var säkert också Romneys avsikt med sin sparsmakade kommentar. Jag tror han lyckades, och att Axelrod framstod som tramsig.