Det har skrivits en del de senaste dagarna om hur två män som kysste varandra blev utkastade från ett valmöte som hölls av Rick Santorum. Undertexten är given: Santorum är homofob och när homosexuella män upptäcks bland hans anhängare kastas de ut.

Så är givetvis inte fallet.

Vad som hände var att två politiska motståndare som inte accepterar den demokratiska processen hade nästlat sig in på ett valmöte. När Santorum höll sitt tal ställde de sig upp och började hångla, för att på så vis förhindra utbytet av ord för att lösa politiska meningsskiljaktigheter. Ordningsvakter sökte upp dem och ledde dem vänligt och bestämt ut ur lokalen.

Det här händer med jämna mellanrum på republikanska valmöten (jag har aldrig sett det på demokratiska valmöten, men ge mig gärna exempel om det är något uppenbart tillfälle jag missat). Vanligtvis är det någon som börjar kasta tillmälen mot den politiker som framträder, men ibland avbryter man med mer spektakulära medel.

Det har spontant utvecklats en strategi för att tysta skränfockarna: publiken börjar skandera ”USA, USA”, eller möjligen den aktuella kandidatens namn. Det är därför ni ibland kan höra publiken till synes oförklarligt börja hylla sitt land när ni tittar på politiska tal eller debatter från USA. Någon har, till exempel, klätt av sig naken och springer genom publikgångarna och skriker ”Alla republikaner vill döda barn”. TV-producenterna filmar inte dessa lökjeppar, för att inte ge dem uppmärksamhet. Publiken skanderar ”USA, USA” för att de inte ska höras – och för den svenska tittaren tycks det som om denna högerpublik helt plötsligt övermannats av en så stark patriotisk känsla att de inte kan undertrycka sitt jubel.