Demokraterna har avslutat ett lysande – närmast perfekt – konvent trots alla farhågor om motsatsen. Talarna representerade hela den amerikanska mångfalden och vi har sett nya politiska talanger födas. Dessutom bjöd Michelle Obama och John Kerry på två enastående framträdanden, liksom huvudfigurer själv: Barack Obama.

Men ingen slog den gamle silverryggen Bill Clinton. Under 50 minuter desarmerade han den politiska högern utan att vara plump eller oförskämd. Han var överläkaren i politisk kirurgi som med fast hand snittade upp den konservativa 50-talsnostalgin och blottade de sjuka vävnaderna.

***

I dag presenteras jobbstatistiken för augusti månad som alla väntat på. Blir det ingen otrevlig överraskning – själv tror jag på motsatsen – kommer vi redan i nästa vecka se effekterna av det demokratiska konventet bland de osäkra väljarna i opinionsmätningarna.

***

Skiljelinjen är nu glasklar: Ett USA som byggs tillsammans med individuellt ansvar och gemensamma rättigheter – sjuk som frisk, hetero som homo, kvinna som man – eller en trickle-down-ekonomi med gubbiga pekfingrar som bestämmer vem som lever rättroget eller i synd.

Nu börjar valrörelsen på riktigt allvar.

***

Det var för lite konkreta förslag, så lyder den skarpaste kritiken från republikanskt håll efter Obamas tal. Där är vi helt överens.

***

En av behållningarna från konventet var att lyssna till den katolska nunnan Simone Campbell från ”nun on the bus.”