Frågan är tillspetsad, men det var ungefär den som Olle Wästberg ställde vid ett fullsatt seminarium på Timbro i går, där jag, Olle och Janerik Larsson talade om amerikanska politik från olika perspektiv. Olle syftade på Mitt Romneys hårda ton när det gäller hur situationen i Mellanöstern kommer att hanteras om Romney blir president.

Och det är klart, lyssnar man på guvernören kan man få känslan att Iran kommer att jämnas med marken tredje veckan i januari 2013. Men om man försöker urskilja faktiska, konkreta utfästelser, finner man att Romney håller alla dörrar öppna, och precis som Olle säger, finns det goda skäl att president Romney kommer att vara en betydligt försiktigare person än kandidat Romney.

I går höll Romney ett tal vid Clinton Global Initiative som var resonerande och klokt, och som lyckades både hålla fast vid de principer där han skiljer sig från president Barack Obama (åtminstone i hur de betonas), och samtidigt inte väja för situationens komplexitet. Väl värt att lyssna till, och man undrar varför Romney inte vågar tala så till partiets gräsrötter. Jag lovar att de är mer mottagliga än vad han tror.

Principerna? Romney understryker att diktaturer inte lyssnar om diplomati inte förenas med hård makt, han betonar USA:s exeptionalism, och han tror mycket på handel och jobbskapande som en del av säkerhets- och biståndspolitik.