För alla svenska kampanjarbetare är USA-valen en våt dröm. Det brukar sägas att de alltid ligger ljusår före oss i det tekniska utförandet: reklamspråk, kommunikationskanaler, mätningar och negative campaigning. Men på en punkt ligger de långt efter – i lokalanpassningen av budskapet.
Det har naturligtvis att göra med att vi i Sverige röstar i kommun- och riksdagsval samtidigt. Partierna bedriver därför både en lokal och en riksomfattande valrörelse. Hur statsfinanserna ska stärkas blandas därmed med behovet av en belyst gångtunneln mellan byskolan och busskuren. I USA är det rena hightech.

I förra valet var dock Obama otroligt framgångsrik i den grenen som där kallas för ”micro-targeting.” Nu försöker även Romney-kampanjen vinna röster på lokala budskap. Men frågan är om det inte gått alldeles för långt. I Virginia – som jag besöker om två veckor – har väljarna fått brev av Mitt Romney som varnar för den livsfarliga borrelia-epidemin som sprider sig i delstaten. Eller för att använda Romneys egna ord i panikbrevet: ”Lyme disease: A massive epidemic threatening Virginia.”

Men kan verkligen 756 fall i år fördelat på ca 8 miljoner invånare betraktas som en epidemi? Jag menar: i Sverige insjuknar varje år ca 10 000 i borrelia. Så även på denna punkt ligger vi långt före.

***

Undrar vad nästa lokalanpassade epidemibrev kommer att varnar för: solklåda i Florida eller frusna fötter Minnesota?