Med lite drygt en månad kvar till valet så kan man konstatera att detta hittills varit en mycket märklig valrörelse. För första gången står två formaliserade flerpartisamarbeten mot varandra, något man kanske hade trott skulle minska enskilda partiutspel. Så verkar inte ha blivit fallet.

Tvärtom har mer eller mindre märkliga utspel kommit i strid ström under våren och sommaren, från i princip alla partier. Svensk mästare i märkligheter är nog ändå justitieminister Beatrice Ask (m).

Ask har i år bland annat uttryckt att det är bra att poliser får välbetalda jobb av bolag som figurerar i utredningar de själva leder; hon vill tvinga barn att lämna urinprov utan deras föräldrars vetskap; skicka gredelina brev till misstänkta sexköpare så att deras familjer och grannar ser vilka typer de är; vill låta polis och åklagare leka judge Dredd och döma folk enligt löpandebandprincipen eftersom man inte ska belasta rättsväsende och domstolar i onödan; att det ska bli lättare att kameraövervaka folk; samt att vi i Sverige ska börja genomföra rättegångar utan både den anklagade och vittnen.

(Tack till Anna Troberg för kartläggning av Asks många klavertramp.)

Andra skriver intressant om politik, Beatrice Ask, val 2010.

Johan Ingerö tar i sitt förra inlägg här på Proffstyckarbloggen upp påståendet att impotensen har ökat under alliansens tid vid makten. Självklart kan man ironisera över den något ansträngda vinkeln i artikeln han hänvisar till. Men faktum är att regeringen uppvisat just impotens – i betydelsen oförmåga – i den fråga man själv slagit fast var den viktigaste under mandatperioden; att minska arbetslöshet och utanförskap.

Siffror från regeringens eget arbetsmarknadsdepartement visar att ”utanförskapet”, det vill säga de i åldern 16-64 år som står utanför arbetsmarknaden, ökat med 6 528 personer de senaste fyra åren. Och det är särskilt gruppen arbetslösa som ökat.

Jag är förstås väl medveten om att vi haft en lågkonjunktur under den här perioden. Men det räcker inte som förklaring till att arbetslösheten i Sverige ökade snabbare i samband med finanskrisen än i de flesta andra europeiska länder. Alliansen, och då inte minst Fredrik Reinfeldt och moderaterna, kommer att få det tufft i valrörelsen när han tvingas svara på hur en arbetslöshet som 2006 höll på att sjunka (i september 2006 låg den på lite drygt 6 procent, enligt SCB) kunnat hamna på dagens högre nivåer (8,8 procent) efter att de borgerliga fått driva sin politik.

Ingerö skriver för övrigt också om Beatrice Ask, brott och straff samt vikten av trygghet. På något sätt känns inte just justitieminister Ask som garanten för trygghet – åtminstone inte rättstrygghet. Jag ber att få hänvisa till den bingobricka Piratpartiets Rick Falkvinge tagit fram, där man kan markera hennes uttalanden som vart och ett tar bort något av rättsstatens grunder.