Jag bad er tidigare ställa frågor till alliansledarna. Det gjorde ni – och här kommer svar – från statsminister Fredrik Reinfeldt:

Fredrik undrar:

– Kommer högkostnadsskyddet på medicin att höjas om alliansen vinner valet?

Fredrik Reinfeldt: Vi är inte färdiga med våra bedömningar för nästkommande mandatperiod. Men som utgångspunkt: Om vi fullföljer arbetslinjen och sjukförsäkringsreformen som leder till sjunkande ohälsotal så har vi, enligt flera bedömare, snabbt växande överskott i de svenska offentliga finanserna. Och i ett sådant läge behöver ju vi inte, olikt Grekland, Storbritannien, Spanien, Portugal, föreslå stora nedskärningar och skattehöjningar.

Hungary undrar:

– Varför kallar du a-kassa och sjukpenning för bidrag? Jag trodde att det var en försäkring.

Fredrik Reinfeldt:  Om det vore en försäkring fullt ut så skulle inte de rödgröna behöva föreslå stora ytterligare resurser från skattebetalarnas pengar för att finansiera ett utökat åtagande. Jag tror att de är rätt väl belagt från olika utredningar att det har stora drag av att vara annat än försäkringar. Och jag ställer det i kontrast mot det som nu utvecklas på svensk arbetsmarknad: Att det finns en växande grupp av löntagare med egna tilläggsförsäkringar, en del har det helt privat, andra genom kollektivavtal.
Så du kommer fortsätta kalla a-kassa och sjukpenning för bidrag? (min fråga)
Fredrik Reinfeldt: Ja, därför att det är inte ett försäkringssystem som bygger på att samma person som betalat in en avgift sedan bara oavkortat får det tillbaka vid arbetslöshet. Utan det behöver omfattande påfyllnad av skattebetalarnas pengar. budget.  

Hungary undrar också:

– Hur mycket vill Alliansen bensinskatten, med tanke på att Centern vill höja med 105 öre?

Fredrik Reinfeldt: Centerpartiet har väl ännu inget färdigt förslag kring det och vi har inte förhandlat kring det. Vi har höjt CO2-skatten under mandatperioden men då växlat det mot andra större skattelättnader. Det där måste utformas utifrån vilken klimatambition man har och vi har ett nationellt mål: 40 procents minskning av utsläppen 2020 jämfört med 1990 års nivå, men då tar vi också in internationella åtaganden. Vi är inom räckhåll menar jag för att kunna nå våra mål. Skälet till att Mona Sahlin måste ha så mycket högre bensinskatt är att hon har ett mycket högre mål och mycket mer av en idé om att klimatomställning måste ske i Sverige och inte genom internationella solidaritetsåtgärder som vi tycker. Det är skälet till att jag inte behöver föreslå sådana stora ökningar. jag tror dessutom i så fall på växling. Men återigen: Utvecklingen för de offentliga finanserna som prognoserna nu ser ut bygger på snabbt växande överskott och då ser inte jag framför mig behov av skattehöjningar.

Anders undrar:

– Varför vill Reinfeldt övervaka/spionera på alla som kommunicerar eller rör sig i Sverige och dess närområde (FRA-lagen och Datalagringsdirektivet)? Datalagringdirektivet har för övrigt fått nej från flera EU-medlemsstater, för att det brytter mot dom mänskliga rättigheterna. Varför sade Reinfeldt att man inte skulle jaga en hel generation inför valet 2006, och sedan drev igenom Ipred som låter privata bolag med vinstintresse i sakfrågan göra just detta?

Fredrik Reinfeldt: Jag håller inte med om denna beskrivning. Det är ingen övervakning som sker. Det är dels en lagstiftning som bättre reglerar hur vi jobbar med informationsinhämtning i  underrättelsearbete. Ett område som tidigare inte varit tydligt lagreglerat. Sedan ställs vi inför svåra avvägningar via internet och de många möjligheter som uppträder där. Det tror jag alla som konstnärligt försöker leva på sitt skapande försöker berätta om. Vi kanske inte köper en skiva längre utan kan  få det tillgängligt via nätet och då är frågan: Ska vi säkerställa att också tjänster som förmedlas, kunskaper som  lägger grund för skapande också ska kunna motsvaras av en möjlighet att leva på detta även i internets tidevarv? I den balansgången har vi försökt hitta avvägningar mellan att bejaka internets möjligheter men samtidigt möjliggöra för överlevnadsmöjligheter för kulturarbetare.

Guteborgare undrar:

– Varför ska jag som just blivit arbetslös ha högre skatt än för en månad sedan, då jag ännu arbetade som lärare?

Fredrik Reinfeldt:  Vi har varit tydliga med att drivkrafterna för jobb måste vara tydliga i ekonomin. Vi har finansierat en hel del av våra skattelättnader för de som jobbar genom att ta bort avdragsmöjligheter som förut fanns. Och det finns kostnader förknippat med att arbeta: Man behöver mer kläder, man behöver oftast mer resurser till transporter. Och då har vi precis som en lång rad andra utvecklade länder dragit slutsatsen att ett sätt att uppmuntra till en arbetslinje är att göra det klart att det lönar sig att jobba genom att man har lägre beskattning. Och den som är i kortvarig arbetslöshet har ofta större möjligheter att snabbt komma tillbaka till arbete.

Följdfråga från Guteborgare:

– På vilket sätt ger det här fler lärarjobb?

Fredrik Reinfeldt: Fast syftet är att öka drivkraften till jobb. Både som lärare eller, om det inte finns en sådan möjlighet, att söka sig till en annan del av arbetsmarknaden. Det är ju också för att drivkrafterna till jobb måste förstärkas så att den som har arbetsförmåga också jobbar. Lärarfinansieringen handlar ju mycket om resurser till kommuner och landsting. Det har ju vi fredat genom en svår kris. Vi har tillskjutit både permanenta statsbidragsökningar men också tillfälliga för att möta konjunkturnedgången.

Signaturen Sonomats undrar:

– När får enskilda företagare lika mycket föräldrapenning som anställda har?

Fredrik Reinfeldt: Det vi gör nu är att vi är i färd med att bygga ut trygghetssystemen också för företagarna. Om det blir exakt likadant kan jag inte svara för i dag men det vi har gjort är ju att vi har anslagit resurser i vår budgetförhandling för att det ska finnas en motsvarighet också för företagarna. Det hoppas vi ska göra att fler också vågar bli företagare.

Agneta Palm undrar:

– Har en fråga som jag tänkt på länge, speciellt under den här kalla vintern. Det är de hemlösas situation i storstäderna. Mona Sahlin stod och skröt om att om de vinner valet så ska de bygga 40 000 nya bostäder – hyresrätter per år!!! Det låter ju inte klokt.
Skulle du kunna tänka dig att komma med ett motförslag i valmanifestet, att ni kommer också att se till att bostadsbyggandet sätter fart och dessa nya bostäder ska prioriteras för hemlösa och ungdomar?

Fredrik Reinfeldt: Man ska akta sig som statsministerkandidat att lova 40 000 hyresrätter. Varför det? Ja, det är inte staten som bygger hyresrätter. Det är privata eller kommunala fastighetsägare som bygger. Det är i grunden marknadsbedömningar som ska göras. Vi ser nu att förutsättningar för byggande har förstärkts. Jag tror inte att vi än en gång ska återinträda med massa nya subventioner. Vi lärde ju av de förra att det band stora offentliga resurser och väldigt ofta med fördelningsprofilen att det gynnade bäst dem som var väl etablerade, snarare än att hjälpa på plats de som stod utanför. Så jag tycker man ska vara försiktig med vad man lovar här.
När det gäller hemlösa leder det över till delvis andra frågor: Vem är hemlös? Vilka har möjlighet att ta ansvar för ett boende? Vem blir vräkt i Sverige? Min erfarenhet, och den är naturligtvis inte den fullständiga, men den är att en stor del av hemlösheten är kopplad till hur psykiatrin fungerar eller möjligtvis inte fungerar. Och leder ofta in i djupare typer av problem som inte bara kan beskrivas i termer av betalningsförmåga när det gäller hyra. Så därför tror jag att det är lite mer komplicerat. Bygg en hyresrätt så försvinner hemlösheten – jag tror inte det är så enkelt, tyvärr.