Först var spänningen olidlig. SCB:s majmätning hade ju siat rätt om valutgången sedan 1973!

Sedan kom mätningen – och visade fel. De senaste prognoserna från olika opinionsinstitut talade ju om fördel alliansen men nu sa SCB att de rödgröna ledde med hela sex procentenheter över alliansen.

Det blev febril aktivitet, särskilt i alliansled. SCB:s siffror är viktade (tex väger man in hur människor säger sig ha röstat i förra valet) – och därför räknade man raskt fram hur en oviktad undersökning skulle se ut. Hoppsan! Plötsligt var Moderaterna största partiet och alliansen större än de rödgröna (visserligen skulle både Centern och KD åka ur riksdagen med det oviktade resultatet. Men ändå).

Dessutom hade SCB missat den mätperiod då väljaropinionen började vända på allvar. Huvuddelen av SCB:s intervjuer gjordes mellan 28 april och 16 maj. Först efter den dagen hände något i opinionen till alliansens fördel.

På rödgrön sida var man betydligt lugnare. De var ju i ledning (även om Socialdemokraterna dök och hamnade under det historiskt dåliga resultatet i valet 2006. Men ändå). Språkröret Maria Wetterstrand strålade: Kunde inte ha varit bättre! Miljöpartiet går starkt framåt i SCB:s mätning och det är bara med deras hjälp som Mona Sahlin kan komma att ta över i Rosenbad.

SCB-mätningen skulle berätta allt. Nu efteråt känns det inte riktigt så. Spänningen är olidlig först den 19 september.