Zandra Lundgren är verksamhetsledare på den ideella organisationen 1 000 möjligheter som vänder sig till ungdomar. De möter många killar och tjejer som på olika sätt säljer sex eller skadar sig med sex.

– Många pratar om det som ett sätt att skada sig utan att det syns. Det är ingen som ser något och de har aldrig fått frågan heller.

På 1 000 möjligheter har alla volontärer fått utbildning att fråga om sex – eftersom det är ett så vanligt problem.

– Det borde finnas kunskap om det här på ungdomsmottagningar, på skolorna och på BUP. För ungdomarna är det så skuld och skambelagt att de inte tar upp det själva, säger Zandra Lundgren.

Novahuset i Linköping kommer också i kontakt med unga som skadar sig med sex. Paulina Bengtsson uppskattar att hon kommit i kontakt med 20–30 personer som berättar om liknande problem.

– De flesta är inte ute efter pengar. Det är mest de som mår dåligt som vill skada sig själva som vi möter. Sen är det många gråzoner också, säger hon.

Ewa Norling arbetar med barn och unga på frivilligorganisationen Atsu i Västerås och Eskilstuna. I dagsläget arbetar hon med tio tjejer mellan 14 och 18 år som säljer sex. Alla har tidigare varit utsatta för sexuella övergrepp.

– När de går på BUP får de hjälp att avsluta skärandet, eller sluta med droger, men de få inte hjälp med sitt grundproblem, säger hon.

Hennes erfarenhet att många av tjejerna kommer till BUP med andra problem, de kan ha anorexia eller kanske skär sig men de berättar aldrig att de säljer sex. 

– Oftast tycker de att det är deras eget fel, det tar tid och det är så viktigt med det första bemötandet, säger Ewa.

Om vikten av att ställa frågor kan ni läsa i ”Men fråga mig bara” från Ungdomsstyrelsen och Stiftelsen Allmänna barnhuset.