Jag håller nu på att avsluta arbetet med den här bloggen – om några av våra allra mest utsatta barn och unga. Det är tydligt att bristen på kunskap är stor. Skrämmande stor.

• De flesta tror inte att det finns barn som säljer sex i Sverige. I alla fall inte de barn vi känner.

• Jag har fått kontakt med många unga som beskriver sexet som ett sätt att skada sig själva, för att dämpa sin ångest. Kunskapen om dem är nästan obefintlig. Vilka är de? Hur vanligt är det? Vilken hjälp behöver de? Och så vidare.

• Många barn och unga vågar aldrig berätta om sexuella övergrepp och sällan får de frågan.

• Eftersom de flesta barn och unga som säljer sex själva har varit utsatta för övergrepp är bemötandet av barnen jätteviktigt. Risken är annars stor att de fortsätter att skada sig själva.

• De som ändå tar mod till sig att be om hjälp upplever ofta att ingen lyssnar. Vuxenvärlden varken vågar eller orkar lyssna, verkar det som många gånger.

• Det finns barn som får hjälp, men väldigt ofta trillar de mellan stolarna.

• Larmen om brister är allt för många och kommer från så spridda håll att de inte går att ignorera.

Den 8 augusti kommer journalisten Caroline Engvalls bok ”Skamfläck” som är orsaken till att vi drog igång den här satsningen på Aftonbladet. I boken berättas tre ungdomars sanna erfarenheter av övergrepp, självskadebeteende och sex mot betalning. Läs den.

Jag lovar också att återkomma till det här jätteviktiga ämnet.

Till sist vill jag säga att jag hoppas att ingen som läst den här bloggen tänker att det inte är någon idé att söka hjälp. Det är det alltid.