I morgon så ska jag lämna åldersnojan bakom mig… men efter alla ålderspikar så kände jag för en drink med min goda vän Meryem. Innan jag tog färden från hemmet så tittade jag bekymmersamt på mitt pass (jag har inget leg) och funderade på om jag skulle ta med det eller inte. ”Att ta med leg, eller inte ta med leg. Det är frågan! (Hamlet släng dig i väggen)”. Jag kände mig optimistisk och tog med mig leget. Se så slitet det har varit och fortfarande är, det är för att jag har behövt visa det massor! Kom ihåg det!

Väl utanför storstad så log vakterna mot mig. Jag log mot dem, hoppades innerligt att de skulle fråga om leg… NEJ! ”Välkommen”” sa idioterna och inte bara det, nästan lite respektfullt!!! Förstår ni hur gammal jag kände mig då? Ja, klart ni gör! Motsvarigheten är att någon niger/bockar när de hälsar. Man vill ju antingen örfila fanskapet eller injicera botox när de gör så.

Livet går vidare. Jag hade i alla fall en bra kväll OCH jag hejar på Brasilien i VM. Vissa har det värre! Träffade en underbar kille som sa att  han hejade på Sverige med motiveringen ”jag är optimistisk”. Hur härligt är inte det?! Han blev min idol! De enda två lagen som har hållit måttet hittills är BRASILIEN och Tyskland. Bara satt ni vet så är det dom som möts i finalen. Om Expressen säger samma sak om 1 dag eller en vecka så säger jag bara:

 

/Elaine