Jag brukar ägna mina somrar till att skriva böcker. Jag har gjort det de senaste tre åren och det har blivit ”Härskarteknik – den fula vägen till makt”, ”Du är din generation” och så boken jag skriver på nu. Kan inte säga så mycket om den, men en tredjedel är klar och idag fick jag det här sms:et från min förläggare Susanne.

Det värmer ett författarhjärta! Nu var sommarens skrivkramp botad och i morgon börjas det! Mejla gärna mig om ni skulle vilja att boken tog med några speciella retoriska tips, jagvill@snackasnyggt.se

Sen kom sms från min pt David, och där kom ångesten krypandes.

Så målen denna semester är att skriva en grymt bra bok och bli grymt vältränad! Start i morgon! Sopranos och våfflor ikväll! Mumma!

/Elaine

 

Nu är vi hemma i Stockholm igen och så fort vi öppnade dörren så skuttade Gustav in med orden ”Nu ska vi se hur mina bebisar mår!!!”. ”Bebisar” vad sjutton menade han med det? Men så öppnade han badrumsdörren och där stod två MONSTER!

Mamma gav Gustav frön till tomatplantor och de växte lite oskyldigt när jag var i Visby. Men nu vettefan vad som har hänt. Gustav måste hånglat upp plantorna för de är enorma och kommer skyla vår sjöutsikt… Så jag försökte med ett ”Vi måste prata”, men han sa bara ”nej”. Jag kommer ha mardrömmar om de där tomaterna…

/Elaine

Det har varit underbara veckor i Visby, förutom det lugna tempot. Jag klarar nog bara en vecka om året och det kommer vara Almedalsveckan! Gustav och jag missar Stockholmveckan och hur fantastiskt är inte det?! Vi missar Visby precis när Stockholmsbratsen kommer hit! Stockholm kommer vara underbart den veckan, inga ”flashpappor” på Stureplan.

Dagarna med Gustav har varit härliga. Om min PT ser det här så kommer han dö. Men jag har i alla fall gjort alla träningspass jag skulle.

Skål för Gotland!

Vet inte varför jag inte fått ett sexpack ännu.

Kungen av Visby med snyggaste väskan!

Gustav och jag var i desperat behov av spänning här. Ingen öppnade..

Ja, lite lättroad blir man ju när tiden går långsamt.

Så, dags att gå på planet! Vi ses hemma!

/Elaine

Det verkar som att bloggeriet är lite beroendeframkallande. Sen blir jag ju så smickrad att ni var några tusen som trippade in här trots att jag inte gjort några inlägg på två dagar. Gustav och jag har det finfint i Visby, fast det här med par-semester är nog inte vår grej. Vi är två rastlösa själar. Men vi har det bra för det!

Igår åt vi middag hos Gustavs faster Annika och hennes man Peter – också en Sopranodyrkare!

Bästa crepsen i Visby!

Gustav tog med mig till en bar för att råda bot på min dåliga andedräkt efter crepsen.

Mintu gjorde susen!

Så var det bara att bege sig mot restaurangen (japp vi äter en del).

Mycket god mat! Nu blir det Sopranos säsong 4.

Tack för att ni fortfarande är här. Här får ni en vacker video som hypnotiserat mig i sommarnatten.

/Elaine

Vad är din reaktion på Littorins mejlintervju i DN?

Ur retorisk aspekt så är det tydligt att Littorin helt och hållet går på pathos – vädjandet till läsarnas känslor. Han har sina känslor till försvar för att han bemött media som han gjort och dessutom som argument till att han ska få lämnas i fred. Han ställer sig inte emot kvinnan ”Jag vet inte om hon misstagit sig eller hittat på hela historien. Men jag har inget behov av att ta ut någon ilska eller upprördhet på henne”.  Är man oskyldigt utpekad kanske den spontana reaktionen kunde vara ilska gentemot den vars påstådda falska uttalande har ödelagt ens karriär. Men hans motargument till det är ”Jag orkar inte”. All passivitet till ett sådant påstående tror jag folk förstår.

Vad läser du mellan raderna i Littorins uttalande i DN?

Att han vädjar till folkets känslor. Han har klivit ner från ministerposten men även från den ”övermänskliga posten” som han sagt att hårdbevakning av media innebär. Hans underliggande tes/påstående är ”Jag är bara människa”. Och det är svårt att peka på en person som säger att han inte orkar. Det har aldrig varit en retorisk framgång att sparka på dem som ligger ner, det väcker bara sympatier. Ett exempel var ju Fälldin som förlorade debatten mot Palme, men vann folkets sympatier. Därför tror jag att hans retorik kommer resultera i det han vill, att medierna lämnar honom ifred. (Resten av analysen publiceras här, inom kort)

Elaine Bergqvist, retoriker

Andra skriver intressant om Littorins hantering av media.

Semester!!!

Min semester har precis börjat och vi firade det vid Totts strandbar.

Jag vann vem-är-brunast-tävlingen på benen, men vi kom på att Jossan är brunare än mig på armarna, så det blev oavgjort.

Jag vs Jossan

Jag och en av mina bloggläsare! 😉 Näe, det här var en jättesöt knodd som ville leka med mig och Jossan när vi satt vid strandbaren.

När vi spenderade vår sista timme på Gotland tillsammans diskuterade vi huruvida jag skulle fortsätta blogga eller inte. Retorik är ett omfattande ämne, men inte så omfattande att jag skulle kunna skriva om det varje dag. Och jag vet inte om jag skulle hinna med att blogga om ”dagens outfit”, ”kissnödiga poser” och bilder på fet mat som jag aldrig äter. Vad tycker ni? Bloggen har funnits i en månad och ni har kikat in här 36592 gånger. Det är inte dumt. :o) Men jag skulle aldrig kunna blogga som de stora bloggdrottningarna. Jag är ju trots allt retorikkonsult, kanske kan jag bli Retorikdrottning istället?

Jag har ingen aning om hur det blir med bloggandet, vi får se. Jossan har precis lämnat mig och det är ganska tomt. Men jag har semester och allt jag kan tänka på nu är att Gustav kommer hit om 30 minuter. Och snart får jag hångla upp honom! :oD

Jag, Gustav och mamma i Paris 2009!

Stort tack för att du ville med mig så här långt. Jag hoppas att vi ses när jag sätter igång igen!

Stora kramar

Elaine

Nu är Almedalsveckan över! Det har var underbart stressigt, jobbigt och roligt. Så jag avslutar denna vecka med en liten summering av veckan.

Solen sken hela veckan och det är vi tacksamma för!

Veckan började lite tufft med Svt Debatt, men det blev inget bråk mellan mig och Guteland.

Tack Paul Ronge för pepp!

Här fick jag retorikexperta åt Svt och en debatt de hade ordnat om Innovation.

Underbara Sharon som var moderator för dagen undrade om jag vågade utse en vinnare i debatten. Det blå eller rödgröna laget.

Och det vågade jag förstås…INTE! :o)

Tack Lotta och Eva för pepp under veckan. Vi ses i morgonsoffan när valet närmar sig!

Vi var inte alltid överens i Aftonbladets panel, men oj vad tråkit det hade varit då. Karin var bästa moderatorn.

Underbara pepp från tv4:as charmigaste fotograf Dan. (fan nu vet jag inte om det var hans namn..)

Härliga Anna-Lena Brundin och jag blev intervjuade av SR tillsammans med snubben med snustorr och härlig humor…

…Aron Flam! Han är inte bara rolig han är världens snällaste också! Tack Aron!

Jossan och jag fick nya kompisar, idag ska vi hänga med chefsredaktören till Nyheter 24 Aaron Israelsson, Eva, Jacob och Jonathan.

Tack Maria för peppsnack!

Tack Paul för pepp!

Tack Hans för pepptalk!

Vi borde ta den där lunchen nån gång! 🙂

Sist men absolut inte minst, tack Aftonbladet! Det måste vara jordens bästa arbetsplats. Alla är så jordnära och trevliga. Skulle jag försöka skriva en bok om härskartekniker där så skulle jag har livslång skrivkramp!

Jag och arbetsmyran Lena Melin! Underbar person med vass penna.

Johannes och Erika, bästa summeringarna av talen på Aftonbladet TV!

Karin Magnusson världens bästa och snällaste boss!

Snygg också! Störst tack till Josefin som stod ut med mig dessa dagar!

See you!

/Elaine

/Elaine, retoriker

Helhetsintryck:

Wetterstrand: Hon var på gott humör och den retoriska strukturen på talet var snygg, men framträdandet var inte fullt så inspirerande som jag hade väntat mig. Fotbollsretoriken var populär idag och kommer säkerligen vara det under 2014 också. Något som var unik var att Wetterstrand pratade ett du-form. Ett retoriskt grepp för att få varje lyssnare att känna att hon talar direkt till dem: ”Tänk dig när ditt barn blir sjukt”. Hon använde rösten strategiskt för att förstärka stressen kring krångel med försäkringspengar. Hon pratade snabbare och rösthastigheten påverkar pulsen hos lyssnarna. I dag var Wetterstrand ingen karismatisk talare, men övertygande.

Eriksson: Han hade logos-delen (faktadelen) i talet. Han var väldigt konkret med vad de ville göra för Sverige och radade upp många förslag. Även han hade en förkärlek för fotbollsretoriken: ”Fem millimeter från mål lyckades hon snubbla och trassla in sig i nätet istället för att slå in bollen.”, ”Bostadsminister Odell hade den givna straffsparken när jobbkrisen kom”. Eriksson var lite Obama-inspirerad då han bytte ”Yes we can” till ”Sverige kan”. Sen utnyttjade han omgivningen för att förstärka sitt tal, han blickade ut över havet och sa: ”Östersjön härutanför är ett av världens mest sårbara hav.” 

Fallgropar:

Med tanke på all den fotbollsretorik vi har hört under veckan så tycker jag att talskrivarna kunde ha gjort något nytt. Det är nästan så att man hostar upp fotbollar efter alla liknelser, så för den missen får i alla fall talskrivarna rött kort. Men metaforerna till trots så var talet väldigt balanserat och konkret. Inom retoriken ska man avsluta med det starkaste argumentet, slutklämmen är viktigast. Eftersom Wetterstrand var bäst skulle hon haft sista delen av talet istället för Eriksson.

Hela analysen kan ni läsa här om en stund.

För er som är intresserad av krishanteringen och retoriken från Moderaterna kring Littorin så skriver Paul Ronge intressant om det här.

/Elaine Bergqvist, retoriker.