Huvudbudskap:
”Vi måste vara ett framgångsrikt land när det gäller att dra till oss duktiga människor”.
”Rättvisa för mig är inte att alla tjänar lika mycket utan att det ska löna sig att arbeta”.
”Det finns fördomar från svenska arbetsgivare”.
”Man kan inte täcka ansiktet i en undervisningssituation, man måste kunna se varandra i ansiktet och i ögonen – undervisning är dialog”.
”Jag vill bygga kapacitet för framtida hot”.
”Det finns ingen viktigare fråga än klimatfrågan”.

Helhetsintryck:
Han vågade för en gångs skull bli lite personlig trots att han blev lite obekväm när programledaren frågade om hans adopterade barn och rädslan över att de skulle bli diskriminerade. Men att han trots det vågade prata om sina känslor och egna erfarenheter lyfte hans retorik idag. Björklund kan ibland framstå som saklig och opersonlig, det gör honom visserligen trovärdig men inte särskilt folklig. I dag drog han in både hans barn och mamma – det gav honom en mjukare framtoning. Dock var han väldigt hal när han fick frågor han inte ville ta.

Kroppsspråk:
Han ägnar ungefär 70% åt att titta på programledarna och 30% till att titta ner i bordet. Det är få personer som har förmågan att se folk i ögonen när de tänker efter. Hade han bara tittat ner i bordet hela tiden så hade trovärdigheten sjunkit avsevärt, men ögonkontakten hjälpte honom. Det var stor skillnad mot den talarstolskramare han var under Almedalsveckan. Kroppsspråket livades upp när han pratade om sina egna erfarenheter och det var också det som lyfte hans retorik idag.

Argumentation:
Han hade en hel del ethos-argument där han åberopade sina egna erfarenheter för att övertyga tittarna:
”Jag har varit med tillräckligt länge för att…”
”Jag har barn i skolan…”
”Jag inrättade skolinspektionen…”

 Han spelade även på känslor (pathos) för att övertyga tittarna om han kände för flyktingpolitiken.
”Min mamma kom hit som krigsflykting en gång i tiden”

 Kul att han genomskådade programledarnas fråga som var utformad som ett falskt dilemma ”Kunskap eller kreativitet”:
”Man ska inte välja kreativitet istället för kunskap, kreativitet kommer av kunskap”
 
Återkommande ord/fraser:
”Måste”, ”framgångsrikt land”, ”jag är självkritisk”, ”Jag vill att Sverige ska vara framgångsrikt”, ”rimlig”, ”nja”, ”den attityden stör mig”.
 
Fallgropar:
 ”Nja” är mänskligt, men Björklund sa det alldeles för ofta.
 ”Frågan får ställas till Stockholms läns landsting, jag kan inte ta ställning”, han var hal till många frågor och de kan tolkas som att han är osäker på svaret.
 ”Det är en personlig fråga”, politiker är inte bara politiker de är personer också, därför bör Björklund inte vara rädd för att vara personlig.

Retoriska giftpilar:
Det var endast två retoriska attacker mot De Rödgröna, imponerande med tanke på att ju närmare valet desto mer hätskt stämning brukar det vara. Att citera dina motståndare är det bästa sättet att sänka dem. :

”Får jag göra en ovanlig sak? Får jag berömma Lars Ohly? Han säger att man ska sänka marginalskatt för idrottsmän för att attrahera dem till Sverige. Varför inte fler än idrottsmän?”

”De (Vänsterpartiet) förslår fyra miljarder, men dom pengarna finns inte.” Sakliga argument (logos-argument) är också bra attacker som inte väcker sympatier till motståndarna. Slår attackerna över så har de motsatt effekt, de väcker sympatier till den som blir attackerad, som fallet Palme vs Fälldin 1976.

/Elaine Bergqvist, retoriker