Ibland är det skönt att åka tåg ibland är det inte det. Mitt huvud är proppat av analyser och då är det skönt att bara koppla bort och koppla av. Men så hamnade jag bredvid en snorig person som förmodligen tjuvtittar på det jag skriver just nu, men det spelar ingen roll för jag måste sitta och titta ut genom fönstret hela resan eftersom han gärna tittar hitåt och snorar. Jag får inte bli sjuk, det går helt enkelt inte. Det är både frihet och fängslande att vara sin egen chef.

Känner ni det ibland att det finns folk som bara suger energi utan att säga något. De kan sitta bredvid en och så känner man sig bara trött. Sättet de rör sig på kräver uppmärksamhet, hostningarna med lite extra ljudeffekt, pratar i telefonen extra högt. Det som att varje rörelse måste göra avtryck hos andra annars tror dessa personer att de inte finns på något sätt… Sorgligt när man tänker närmare på det.

Hoppas att ni inte sitter framför datorn utan njuter av en härlig fredag med vännerna. Ta gärna en dagens utan is och drick den åt mig. Skåla åt Skövde också!

Ja, jag tycker jävligt synd om mig själv och tror att jag kommer få ett utbrott på SnorJerker bredvid mig snart. Men om jag får det så ska jag leva ut det som Conny, ut med det bara! :o)

/Elaine