Jag pratar ofta om hur man inte ska predika till redan frälsta utan istället försöka vinna nya anhängare. Det är många som inte vill förknippas med SD:are, som inte vill höra hur de tänker. De skriker och predikar till redan frälsta, men SD:anhängare vill de inte ta i med tång. Ibland undrar jag om folk är rädda för att bli övertygade och/eller att de skulle bli förknippade med SD bara för att de pratar med dem. Att folk skulle vara så korkade att de kallade en för SD:anhängare för att man pratar med dem, det är att underskatta folks intelligens. Då kan inte någon prata med någon annan eftersom man riskerar att förenklas till att vara som personerna man pratar med. Snacka om segregering.

Idag ska jag träffa en person som är knuten till SD. Jag är intresserad av deras resonemang och hur de ser på sin reklamfilm, Jag har även kontaktat Jimmie Åkesson som jag vill intervjua till min kommande bok. Han har tackat ja och nu återstår bara att boka en tid. Jag har ju pratat med alla partiledarna utom Åkesson, jag vill höra hans tankar kring hans retoriska strategi. Nej, jag tycker inte om hans politik, det är ingen hemlighet, men han har en skicklig retorik.

Sen är det många som pekar på SD och kallar dem främlingsfientliga. Och dessa ”främlingar” som de är fientliga emot, hur många ”sånna” har du själv i din umgängeskrets? Jag ställde den frågan under en föreläsning jag hade och då blev det knäppttyst tills en svarade att han hade en städare på jobbet som han brukade snacka med ibland. Innan folk pekar på SD så bör de peka på sig själva. Du kan klaga på segregering, men fråga dig själv hur och om du bidrar till den själv först.

/Elaine Bergqvist