Igår gick jag längs biblioteksgatan i Stockholm för att hitta en 30-års present till min gamla vän Martin Jönsson. Helt plötsligt känner jag en vass armbåge skuffa mig åt sidan och förbi rusar en äldre man. Ni vet dessa arga pensionärerna som tycker att alla är i vägen. Jag brukar sura över sånt men den här gången sa jag till.

Jag: Man går inte in i folk så där!

Surgubber: Hörredu, jag sa faktiskt ursäkta!

Jag (lite skamset): Jaha, ursäkta jag hörde inte det…

Surgubben: NEJ, för du sitter ju där på dina höga hästar!!!”

Då blev jag förbannad igen och då ska man inte låta reptilhjärnan ta över. Men jag såg runt omkring mig och försökte hämta inspiraton från Biblioteksgatan för att hitta något fiffigt att säga.

Så såg jag att surgubben traskade malligt på den röda mattan i mitten av gatan så jag lät reptilhjärnan ta över och ropade: ”Ja, men jag går i alla fall inte på nån Red Carpet!” sen sprang jag in och gömde mig i en butik. Där har vi en barnslig retoriker på stan, tänk så snabbt man kan bli 10 år. Så dagens retoriska lärdom måste ändå bli, Snacka inte i affekt! 🙂

30-års festen hos Martin var i alla fal super! Han fick två pt-pass hos Crossfit Dave, från Gustav och mig.

/Elaine, barnslig retoriker

Jag förstår mig inte på surtanter eller gubbar heller för den delen. Varför sätter man sånna vid informationsdisken och biljettförsäljningen? Det är ju heltokigt eftersom det är de som möter kunderna. Jag kom till Cityterminalen i Stockholm klockan 06.15, mitt tåg till Härnösand skulle gå 06.30 min föreläsning började 11.00 i Härnösand. ”INSTÄLLT buss ersätter” stod det på tavlan. Hur sjutton ska en buss kunna ta mig dit i tid, bäst jag frågar.

Surtant (ser fö sur ut hela tiden): Du får ta en ersättningsbuss.

Jag: Det gör jag gärna, men först måste jag veta hur lång tid det tar.

Surtant: Det vet vi inte.

Jag: Men bussen går om fem minuter, när vet ni hur lång tid det tar.

Surtant: Vi jobbar på att få den informationen.

Jag: Tror du att ni kan få den inom fem minuter för då går bussen.

Surtant: Vi jobbar på att få den informationen. Men ta bussen.

Jag: Så du menar att jag ska sätta mig på en buss till Härnösand utan att veta hur lång tid det tar att komma dit?

Annan kund: Busschaffören sa att vi skulle fråga er om hur lång tid det tog.

Surtant: Vi jobbar på att få den informationen.

Helt sjukt, lär SJ personalen att köra en Bosse Ringholm när det krisar sig? Vi missade bussen eftersom Sj ”Jobbade på att få den informationen”. Nu tio minuter senare sitter jag på Arlanda Express, hoppas SAS sköter det snyggare.

/Elaine

Jag hittade min afroängel i Göteborg, Lisa! Hon är frissa i på Christers och har nu tagit sig an mitt afro! Platttänger is the shit! Tack Lisa!

Hamnade i en vild diskussion med killen som satt i frisörstolen bredvid, vi diskuterade politikernas retorik och kom in på Mona Sahlin. ”Hon är en skicklig retoriker!” sa han lite irriterat och när jag nämnt hennes opinionssiffror. ”Ja, det får man tycka” sa jag. ”Nej, hon ÅR en skicklig retoriker” kontrade han. Och jag tycker det är svårt att diskutera med folk som pratar på ett sätt som indikerar att de har sanningen. Varken jag eller han har det, det ligger i betraktarens öga. Sen kan man peka på saker som gör henne mer eller mindre skicklig, det kan man med alla. Killen bredvid fick hursom en superfin frisyr!

/Elaine, found in Göteborg!

Jag sitter i en bil från Lund till Göteborg. Kollar i backspegeln och ser att mitt afro börjar bli lite galet. Jag ringer upp några frirörsalonger i Götellaborget för att boka tid för en plattning. Först har de tider och jag jublar, men så fort jag säger Afro så säger salongen ”Nej tyvärr, vi kan inte styla afrohår.” Tillslut får jag numret till en salong som ska kunna afro och den salongen heter något så lustigt som Salong Safari! Herregud, känns som att de väntar sig att jag ska kommat till salongen barfota, med en banan i handen. Men ändå, jag ringer upp salong Safari fixar de afro så är jag nöjd. – NEJ, inget afro men de kan göra dreads om jag vill…

Jag trodde det var 2010, jag trodde Sverige var det mångkulturella landet. Nope, du får inte ha krulligt hår ”det har man inte på huvudet” om man frågar frisörerna.

Tacka vet jag min frisörsalong Hair N Care, de tar emot alla. Långt, kort, krulligt, rakt. Och har du inget hår så kan de pudra flinten. 🙂

Snart borde frisörutbildningarna inse att alla med afro bor inte i Afrika, det finns en marknad i Sverige också.

/Elaine, afro lost in Göteborg

För några dagar sedan sa jag att 70-talisthumor som denna film var för mig ett mysterium. Nu är det löst!

Hahaha! (hans reaktion på 1 kilo mjöl)

Såhär: skillnaden är att sjuttiotalister gillar absurd humor, och där är ett av kraven att den inte ska kunna förklaras. Killinggänget fattade detta. Mycket av deras bästa grejer handlade ju egentligen bara om att håna/karikera en viss tidsanda. Det var i sig roligt, tyckte vi som hörde till deras fans.

Åttiotalisterna är möjligen mer rakt på sak. De vill veta vad som är kul innan de kan avgöra om de håller med. Och det är en helt omöjlig uppgift när det gäller bland annat ett kilo mjöl. 🙂

Nu är föreläsningen för Axfood klar! Klädseln funkade fint, det skulle ju vara lite festligt. Så det fick bli så.

Något som är intressant är att jag inte är lika rolig när jag är finklädd som jag kan vara i jeans och en skön tröja. Med högklackade skor och klänning blir jag mer stel och tar inte ut svängarna lika mycket, så är det ju med klädsel. Tack och lov så har jag en backup-outfit med mig. Jag befinner mig på Rånäs slott där jag ska hålla en halvdagsubildning i Härskarteknik. Och jag får ha på mig sköna kläder!

Då blir jag så här glad. Jeans och rödtröja funkar fint för halvdagsutbildningar. Skulle bli så konstigt om jag kom i en tjusig klänning, i alla fall för mig.

/Elaine

Ni vet när man är på väg till ett arbetsmöte eller en presentation, så undrar man helt plötsligt om man har klätt sig fel. Den känslan är jobbig och den hade jag idag. Jag ska ha en storföreläsning för Axfoods chefer och jag gillar ju lite funky buisness. Snygg med strikt. Men jag undrade om min klänning var lite too much. Vad gör jag? Jag går fram till två kvinnor och ber dem att vara brutalt ärliga. De blev lite chockade när jag bad dem titta på min u-ringning. Men de sa att ”Det där är ingenting, folk kommer höra vad du säger”.

Det är en balansgång det där att klä sig snyggt, smart och buisness på samma gång! Om det skriver jag i min nya bok som blev klar i natt! Känns så himla skönt och roligt! 28/3 kommer min tredje bok!

Nu ska det föreläsas!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Jag blir så lycklig när sånt här händer! :oD

Jag blir tipsad om en artikel som skrev argt om Paul Ronge, mig och andra så kallade ”experter” i media. Det som slog mig var att journalisten hävdade att jag fick mitt ”genombrott” under valet 2010 när jag fick sitta i morgonsofforna och kommentera partiledarnas retorik. Han och jag måste nog definiera genombrott väldigt olika eller så är det, som 70-talister använder, ironi. Att vara med i tv rutan 5 minuterX6 gånger klockan 05.50 när största delen av Sveriges befolkning sover, det är väl inget genombrott? Och om man blir så provocerad av det ”experterna” säger så är det väl bara att göra som alla andra, byt kanal!

Men varför byta kanal när man kan få skäl att skriva ett bitter artikel och läsa bloggar av likasinnade. Jag tror vissa älskar att sura så mycket att de nästan kommer i byxorna av att läsa kommentarerna på flashback forum. Är så glad att jag inte känner några sånna personer.

/Elaine Bergqvist

Mycket busigt och mycket låg humor.

Jag sitter i taxin på väg till mitt flyg, gör ett litet experiment. Ska kolla reaktionerna på facebook om man skriver  nyheter på någon annans vägg. Så jag går in på facebook, och min stackars pojkvän blir mitt första offer. Jag skrev ”Jasså, vill du gifta dig?!” Det händer så lite på hans facebook, så nu kanske det blir lite action. Sen har han inte heller friat så vi får väl se om det blir action där också.

Sen skrev jag så här på min bästa killkompis Fajes vägg (ber till gudarna att han inte ska hämnas, har en massa jobbkompisar på fb): Jag kan tyvärr inte låna ut ballerinaskorna i helgen, det är ändå storlek 38 så de är nog för stora för dig.”

Nu ska vi se om det blir några reaktioner. :o)

/Elaine