Middagen hos farfar var supermysig. Han stod och väntade stolt i köket där han hade dagens Svd där mamma och jag figurerar i tidningen.

Artikeln publicerades på nätet för ett tag sen, men kom i pappersform idag. Sen stod min kusin Katariina i köket med ett stort leende på läpparna av två skäl. Hon är gravid i 3:e månaden och häromdagen sprang hon Marthon på 3 timmar och 54 minuter. Superkussen!!! Hur cool är inte hon?!

Middagarna hos farfar är alltid ordnade. I dag blev det bröllopsprat och en massa blädder i gamla fotoalbum. Jag älskar kortet på mig och farfar där han ställer klockan som har gått i arv sedan början av 1800-talet. Jag önskar att man kunde stanna tiden så att farfar kunde stanna hos oss för alltid… Min farfar är Katariina, Jessicas och min idol. Så här får ni några kort från farfar Arnes fotoalbum.

Min andra kusin Jessica, Katariinas storasyster. 

Katariina och jag vid farfars skrivbord, nån gång i början av 90-talet.

Farfar som ung! Så cool bild!

Tyskland spelar riktigt bra! Nu ska Gustav och jag se resten av matchen.

/Elaine

Idag käkade jag en underbar bruch på Clarion Sign med Josefin och Elenor. När jag satt med våfflan framför mig så slog det mig hur många bloggerskor som tar kort på sin mat. Maten ser helt fantastisk ut och de ser fantastiska ut. Det ger många läsare, men jag fattar inte hur de får ihop det? Ljuger dom kanske. Kanske ska jag också göra så, ta kort på en massa fet mat och träna järnet i smyg och bara se lycklig ut hela tiden.

Våffla går för mig går ihop med det här.

Jossan och jag satte hur som helst ett träna 4-5 gånger i veckan mål. Då kan man unna sig en våffla eller två. Jag rekommenderar hur som helst brunchen på Clarion Sign. Marcus Samuelsson står för menyn, vilken man det där är. Han nobbade chansen att bli kock i Vita huset, man blir ju hur stolt som helst.

Tack tjejer för en härlig brunch, nu blir det middag hos farfar Arne.Världens coolaste 89-åring, för övrigt med på baksidan av boken ”Du är din generation”.

PS: Jag åt våfflan och jag är sååå lycklig!DS

/Elaine Bergqvist

Jag fattar inte, det förstör ju jättemycket. Man hör inte ens publiken! Jag hoppas verkligen att de inte överröstar sambatrummorna på tisdag då Brasilien spelar för då blir jag riktigt besviken.

Heja på Brasilien, det blir en bättre fest om vi vinner!

Vi kommer dansa samba som galningar! :o) Nu är det brunchdags!

/Elaine

Nu borde jag göra ett ”Låt-mig-presentera-inlägg” eftersom två av huvudrollsinnehavarna i mitt liv är här. Men vi hinner tyvärr inte. Josefin och skönsjungandes Ele är här och vi går igenom våra mål som vi satte förra året. En hel del är uppnådda, men året är inte slut ännu. Vi tar det längre fram. Josefin kommer ni se mycket av under Almedalsveckan eftersom hon hakar på mig ner. Som sagt en del målsnack, men mest 90-talssnack. Hur vi beundrade Beverly Hills, inte hade råd med dyra parfymer men var väldigt stolta över dateparfymerna.

Josefin garvar åt att jag och Ele var stolta Rockyjeansbärare som trettonåringar, hon rockade Filippa K redan då.

Just det! En retuscherad version av livet lovade jag, här har ni oss sommaren 2009 utan huvudbonader.

Nu mot Söders höjder!

/Elaine

Har man en blogg så kan det vara bra att presentera lite folk kring bloggerskan. Vet inte om alla kommer att ställa upp på att vara med, men men. Det kommer komma några till ”Får-jag-lov-att-presentera”. Först ut är Teresa, vi valde att adoptera varandra som systrar för många år sedan. Hon är en dramatsik donna med svart humor, inte helt olik mig. Hennes andra hälft heter Anton (Ann-Kristine) en giftig donna och Teresas första kärlek. Vi tyckte att det var ngt lurt när han trippade in som teresas pojkvän när de var 15 år – han hade inte kommit ut då. Teresa blev lite chockad när det visade att hennes första kärlek var homosexuell. Men så bra det blev ändå nu är de bästa vänner.

Idag bjöd de över mig på frukost och vi diskuterade hur jag skulle forma bloggen, jag har ju störst möjligheter här i början. ”Jag tycker du ska göra som Blondinbella och visa ett fläckfritt liv, där du aldrig gråter, eller är ful. Sen ska du ha perfekta vänner som bara ler och skrattar hela tiden” sa Teresa och gav ifrån sig ett falskt hollywoodskratt framför kameran. 

Teresa tror att det, kissnödiga poser och lite svart humor skulle göra susen. Det kan ju vara ett härligt inslag mellan mina analyser av politikernas retorik? För bloggar är ju trots allt är retuscherad version av livet, glöm inte bort det när ni läser min.

/Elaine

I går kom grabbarna över för att vi skulle kolla på VM, vilken tråkig match! Min sambo Gustav åkte över till sina grabbar med motiveringen ”Ja, men ni kanske ska snacka om sånna saker som ni snackar om när inte jag är med.” Eh, inte riktigt. Det var inte tjejerna jag skulle träffa. Det här gänget har jag känt sedan barnsben och de är inte fina i kanten när jag är med, bara om nån snygg tjejkompis till mig är med. Snacka mottagaranpassning i retoriken, de känner sina målgrupper.  

Först så blev det ett jävla liv över att sportkommentatorn i studion var dålig och… tjej! ”Svt är så politiskt korrekta, fy fan!” sa grabbarna. Då tyckte jag att det kunde bli bra material till bloggen. Kissnödigposen och politiskt inkorrekta grabbar ”caught on tape” för att öka läsarantalet. Nej men då när ni bloggläsare var med då ändrades tonen till ”Ja, hon är ju duktig den där sportkommentatörSKAN”. För att minska testosteronöverflödet så bjöd jag över min goda vän Frida och då satt grabbarna fint och blev politiskt korrekta.

Lugnet efter det politiskt inkorrekta stormen. Tack Frida!

Det är retorik på hög nivå (och låg nivå på samma gång) att kunna anpassa sin retorik till mottagarna. Vill ni veta mer om härskartekniker så kika här. Nu blir det kaffe hos Teresa och hennes Anki. 

/Elaine

Om 10 minuter kommer grabbarna över, vi ska kolla på den andra matchen i VM 2010. Egentligen längtar jag bara till tisdag då mitt lag Brasilien spelar mot Korea. – Vaddå DITT lag, kanske flera undrar. Min älskade mamma Dilza hjärntvättade mig från barnsben. Hon är en härlig brasilianska med stark vilja. Så här sa hon VM 1990 då jag var 10 år:

Mamma: Eeeeelaine, du ska heja på Brasilien.

Jag: Varför det?! Pappa är ju svensk, kan jag inte hålla på båda lagen?

Mamma varnande: Eeeeeelaine!

Jag lite rädd: Ja…

Mamma: Tycker du om att vinna?

Jag: Ja…

Mamma: Dåså!

Mamma verkar ha rätt, hon har haft det 5 gånger hittills. Och bankerna är eniga Brasilien vinner! Go Brasil!

Jag VM 2006, ett olyckligt år för Brasilien.

/Elaine Bergqvist

Så fick jag träffa chefsredaktören till tidningen Konferensvärlden, Astrid och hennes coola kollega Livia. Läs deras blogg här! Per Dahl som var rockabilly fotografen hade en sån cool studio att jag hade kunnat flytta in där. Den hade en härlig New York-feel. Me lajk!

Astrid, jag, min kissnödiga pose och Livia!

Jag har funderat på att skaffa mig en föreläsarpersona, en Rockabilly-Elaine som lär folk hur man snackar snyggt. Sen är jag vanliga bizniz-Elaine när jag har retorikutbildningar. Jag har ju runt 150 föreläsningar per år, vore kul att uppdatera looken!

/Elaine Bergqvist, retoriker.

Jag har funderat lite och studerat de största bloggarna! Begåvade unga kvinnor som bjuder på glamorösa liv. Så för att locka läsare till en så osexig titel som ”Retorikbloggen” där jag studerar politiker. Det känns lite som ett dött lopp. Men vi testar. Kenza plåtar omslag för Veckorevyn varannan månad. Jag ska plåtas för konferensvärldens tidning. Omslag? Yes! Check! Men alla stora bloggerskor har så många fler läsare hur ska jag locka läsare? Mer bilder kanske?

Ett kroppsspråk som de stora drottningarna i bloggvärlden har är den kissnödiga posen. Ett stort NEJ om man vill vara trovärdig och ha pondus, men nu ska jag få en massa läsare. Så här får ni/du, en kissnödig pose. Sprid för fan! Nu bär det iväg till plåtningen, jag lovar minst en kissnödig pose, får se om den kommer på omslaget Allt gott så länge! / Elaine Bergqvist, retoriker

Norsk television har anlitat mig för att vara deras retorikexpert den 19/6. Det är Kungen, Daniel och och Daniels pappa Olle som ska hålla tal! Deras retorik ska granskas och jag hoppas att det blir bättre än den senaste talet. Eyecontact is King! Så kungen om du kan lära dig talet utantill så vore det super! 

Men min största oro är inte kungen utan min egen norska! Jag kommer inte behöva snakke norsk, men använda ord som inte betyder något annat i Norge. Hur sjutton vet man det?! Jo genom att göra bort sig lite. Första gången jag föreläste i Norge så gjorde jag bort mig lite. Jag behövde ett uttag till min sladd (betyder kabel/ledning på norska) till datorn, så jag gick fram och frågade om det till en norrman som inte verkade förstå. Han pekade på en bankomat och log. Jag log tillbaka eftersom han inte hade förstått, men jag tog till mina retoriska färdigheter istället. Jag dansade med fingrarna i luften på ett osynligt tangentbord och sa: Jo du förstår jag måste pula med datorn.” Mannen blev alldeles röd i ansiktet och jag försökte lugna honom med ett leende som jag sen förstod blev snuskigt i sammanhanget – Norge. Så dagens retoriska läxa blir: Säg aldrig ”pula” i Norge. Och så en bön till Gud om att jag inte ska göra bort mig för våra kära grannar norrmännen på lördag nästa vecka. /Elaine Bergqvist, retoriker.