Igår gick jag längs biblioteksgatan i Stockholm för att hitta en 30-års present till min gamla vän Martin Jönsson. Helt plötsligt känner jag en vass armbåge skuffa mig åt sidan och förbi rusar en äldre man. Ni vet dessa arga pensionärerna som tycker att alla är i vägen. Jag brukar sura över sånt men den här gången sa jag till.

Jag: Man går inte in i folk så där!

Surgubber: Hörredu, jag sa faktiskt ursäkta!

Jag (lite skamset): Jaha, ursäkta jag hörde inte det…

Surgubben: NEJ, för du sitter ju där på dina höga hästar!!!”

Då blev jag förbannad igen och då ska man inte låta reptilhjärnan ta över. Men jag såg runt omkring mig och försökte hämta inspiraton från Biblioteksgatan för att hitta något fiffigt att säga.

Så såg jag att surgubben traskade malligt på den röda mattan i mitten av gatan så jag lät reptilhjärnan ta över och ropade: ”Ja, men jag går i alla fall inte på nån Red Carpet!” sen sprang jag in och gömde mig i en butik. Där har vi en barnslig retoriker på stan, tänk så snabbt man kan bli 10 år. Så dagens retoriska lärdom måste ändå bli, Snacka inte i affekt! 🙂

30-års festen hos Martin var i alla fal super! Han fick två pt-pass hos Crossfit Dave, från Gustav och mig.

/Elaine, barnslig retoriker