Schyman inleder lugnt, hon har en förtroendeingivande röst och en närvaro som man nog inte kan träna sig till. De retoriska giftpilarna mot Åkesson är så välformulerade att de känns harmlösa. ”Du är så okunnig att det är genant” säger Schyman, inte med förakt utan hon ser nästan omsorgsfull ut som en oroad mamma till Åkesson. Det gör att Åkesson tappar fokus lite och tittar bort på ett sätt som nästan blir komisk. Det är inte Olofsson han möter i ringen nu, den matchen var en retorisk knockout som Åkesson vann. Denna gång har han en motståndare som behärskar debatttekniken bättre än de flesta andra partiledare. De retoriska fallgroparna för Schyman är när hon bemöter Åkessons påståenden med ”Det stämmer inte”. Retorik är konsten att övertyga, hon borde övertyga tittarna om att hans påståenden inte stämmer, det gör man med argument. Du kan inte bara säga tesen, utan förklara vad den grundas på.

Åkesson är en av de skickligaste debattörerna bland politikerna, han behärskar de retoriska knepen. Han utnyttjar tittarnas pathos (känslor) och även nyheterna för att förstärka sin tes om muslimernas tendenser till våldtäkt. Det gör han med en bild på Sakineh mohammadi som är dömd till stening. Han håller upp bilden under några minuter då Schyman har ordet och allt fångas i bild. Vi hör Schyman i bakgrunden men ändå så talar bilden Åkesson håller i handen högre. Utan att överrösta Schyman med rösten så gör Åkesson det med bilden.

Vi har läst om hennes öde och det svenska folket föraktar det, men helt plötsligt håller Åkesson – ”Islamhataren” – omsorgsfullt i bilden av Sakineh. – Bryr han sig om muslimer helt plötsligt, kan en och annan fråga sig. Förvirringen kan hjälpa SD eftersom de då inte framstår som renodlade muslimhatare som vissa påstår. Hans retoriska giftpilar mot Schyman är skickliga eftersom han helt enkelt citerar henne som motargument ”Du jämför svenska män med talibaner.” De retoriska fallgroparna för Åkesson är hans statestik som han nämner utan att nämna siffror, det saknar därmed fakta (logos). ”En stor del av våldtäkterna är importerade”, samtidigt vet säkert Åkesson hur effektivt skrämselretorik är. Rädda personer tänker sällan logiskt, säger man ”BU!” så springer de utan förklaring.

Retorisk vinnare? Helt klart oavgjort!

/Elaine Bergqvist, retoriker

I eftermiddags satt jag på ett seminarium om sociala medier. Där satt bland andra Paul Ronge och och Gudrun Schyman i panelen. Jag dog av skratt av deras dialog.

Paul Ronge: Varför tror du att du lyckas med sociala medier och inte Mona Sahlin?

Schyman: För att jag skriver mina inlägg själv. Vi har inga pengar att anställa andra för det.

Paul Ronge: Nej, ni bränner ju upp era pengar!

Igår brände som känt Gudrun Schyman upp 100.000 kronor. Det fick ju säkert den PR Schyman önskade, men frågan var om det var skickligt rent retoriskt? Istället för att bränna pengarna kunde hon ju hållit ett tal, Schyman är en utmärkt retoriker. Reaktionerna som jag har hör i Almedalen och utanför har varit negativa. En killkompis till mig röstade på FI 2006 och är så provocerad av den här händelsen att nu har ändrat sig 2010. Så här skrev han i sitt sms till mig:

Jag är så jävla förbannad. Jag röstade på FI, jag pratade gått om dem flera gånger på Sveriges radio och nu gör de en sån här jävla respektlös kupp.  Jävla muppar, ingen röst från min sida. Skriv det i din blogg för i helvete… xxxxx

Sen finns det de som blir upprörda av andra skäl, fröken Teodorescu till exempel hon säger så här:

”Jag tycker att Gudrun Schyman kunde ha använt de där 100.000 kronorna till en ny garderob till sig själv och sina anhängare”. Alice skriver mer om Schymans utspel här.

/Elaine, retoriker