Jag är ledsen att träffen med Åkesson publiceras så sent, men vi satt och snackade i nästan tre timmar så det var svårt att hitta tiden att sammanfatta allt. Hur som så kommer jag till Riksdagen och får träffa alla på SD:s HQ. Alla var ju självfallet jättetrevliga. Det är svårt att komma någon vart om man inte väcker välvilja, så det var inte förvånande. Roligast var början av mötet! Vad bjöd SD:arna på för fika tror ni? Jo kaffe och…

Det var självfallet ingen intention bakom det men jag kunde låta bli att skoja lite. Min pappa som är svensk politisk inkorrekt 50-talist brukade skoja med kvinnan i kiosken, när jag var liten. Han chockade henne genom att säga: ”Jag vill ha en negerboll till min negerunge” och så pekade han på mig, fem år med afro och stod och gapskrattade åt kvinnan i kiosken som var i chock. Hon trodde pappa var rasist och barnet var väl psykiskt sjukt? Jag tyckte det var löjligt med folk som inte förstod att pappa skämtade.

Så när jag fick syn på kalla-det-vad-du-vill-bollarna hos SD så började jag med att jävlas lite.

Jag inspikterar chokladbollanra: Åh, har ni köpt fika?!

Åkesson tittar på chokladbollarna lite osäkert och sen på mig: Ja..

Jag ler stort: Ni bjuder på Negerbollar!

Åkesson (skrattar nervöst) men poängterar: Jag kallar dem chokladbollar.

Sen berättade jag historien om min pappa och det blev ingen ”negerbolls-diskussion”. Så inleddes mötet, fortsättning följer.

/Elaine