Igår gick Pijano omkull och jag fick honom över mitt vänstra ben. Men underlaget var väldigt mjukt (det var därför han halkade) så vi gjorde oss inte så illa. Men idag känner jag verkligen att jag fått en häst över foten. Jag hann tänka innan han hann resa sig att jag måste ha ut foten ur stigbygel, och det lyckades jag med.
    Något bandage hade jag inte hemma. Men väl ett hästbandage i bilen. Så nu har jag lindat vristen. Tänkte på en gubbe jag gått till på hemtjänsten som gjort illa sig på benet och det var svullet och varade. Vårdcentralen hade varit där och lagt om hans ben. När jag kom på kvällen var det så illa att gubben behövde vård.
    Tur för honom att det var en hästtjej som kom. Jag tog bort allt och lade om helt från knäet hela vägen ner till tårna så att det blev jämnt. Inte bara mitt på smalbenet som vårdcentralen hade gjort. Att linda jämnt är det första man får lära sig som hästskötare.
    Gubben blev så bra i sitt ben att han specialbeställde mig efter det. Sjuksköterskan var där emellan men då blev det lika illa igen. Tänk vad man kan ha nytta av sina hästkunskaper ibland.

    Malin Baryard-Johnsson klättrade stadigt uppåt i världscuptabellen under söndagen. Efter första rundan låg hon på fjortonde plats och när andra omgången var klar blev slutresultatet en tiondeplats.
    – Mitt mål var att vara bland de tio bästa så det klarade jag, säger Malin Baryard-Johnsson.
    Världscupfinalen fick se två riktiga favoritfall i dubbel bemärkelse. Redan första dagen föll hemmahoppet VM-silvermedaljören Beezie Madden ifrån när hon föll av i trekombinationen. Men störst uppståndelse väckte det när världsettan Meredith Michaels-Beerbaum helt oförklarligt föll av sin Shutterfly efter en maffig oxer och fick se alla segerchanser fara sin kos.
    En enda ryttare klarade att gå tredje finalomgångens båda rundor felfritt. Det är Daniel Deusser från Belgien som belönades med en andraplats totalt för bedriften.
Malin Baryard-Johnsson och Butterfly Flip var bland de tre som delade andraplasten efter att haft ett enda nedslag under dagen.
    – Jag tror inte vi avslutat ett mästerskap med en felfri runda förut, säger Malin, det känns jätteroligt.
    Malin och Butterfly Flip har haft tre nedslag under hela meetinget. Två av dem väldigt lätta touchar, men där turen inte velat vara på ekipagets sida och bommarna har fallit.
    Butterfly Flip har hoppat med spänst och luft hela världscupen och Malin är mycket nöjd med henne.
    – Hon har gått tre tuffa finalomgångar och att avsluta med en felfri runda känns skönt.
    Världscupfinalen rids i tre delfinaler. Första delfinal var i torsdags, den andra på fredagen och efter en vilodag reds den avgörande tredje delfinalen i två omgångar på söndagen. Det har varit tuffa banor, värdiga ett inomhus-VM, och det har varit omkastningar i världscuptabellen efter varje runda. Konkurrensen och skickligheten hos ryttare och hästar är numera så skarp att en bom ned kan betyda skillnaden på en pallplats och en mer blygsam placering.
    Årets världscupsegrare heter Beat Mändli, kommer från Schweiz och rider Ideo du Thot, en elvaårig brun valack. De gick hela meetinget med två nedslag men hade en så pass bra tid i den inledande tidshoppningen att det trots en rivning räckte till en niondeplats. En andraplats i fredagens andra delfinal grundade för totalsegern.

Resultat söndag FEI World Cup Final Jumping totalt:
1)Beat Mändli, Schweiz, Ideo du Thot 5 fel
2) Daniel Deusser, Belgien, Air Jordan Z 11
3) Markus Beerbaum, Tyskland, Leena 12
3) Steve Guerdat, Schweiz, Tresor V 12
5) Marcus Ehning, Tyskland, Gitania 13
6) Alois Pollmann Schweckhorst, Tyskland, Candy 14
6) Christian Ahlmann, Tyskland, Cöster 14
10) Malin Baryard-Johnsson, Sverige, Butterfly Flip 17

FEI World Cup Final III, 1,60-hoppning i 2 omg:
1) Daniel Deusser, Belgien, Air Jordan Z 0+0
2) Judy-Ann Melchior, Belgien, Grande Dame 0+4
2) Beat Mändli, Schweiz, Ideo du Thot 4+0
2) Malin Baryard-Johnsson, Sverige, Butterfly Flip 4+0
5) John Pearce, Kanada, Archie Bunker 0+5

    Både Malin Baryard var felfri i världscupens fjärde omgång och slutade på 17 fel. Jan Brink – Briar kom femma och Kyra Kyrklund – Max slutade fyra i dressyrens världscupfinal. Isabell Werth vann. Tinne Vilhelmson strök sig.
    Fullständug rapport får du på Hästmagazinet.com

    Närmare 12 000 åskådare såg Isabell Werth rida hem världscuptiteln till tonerna av March of Pomp and Circumstance på söndagsmorgonen. I Las Vegas där finalen reds var det lördagskväll och stämningen var hög i Thomas & Mack Arena. Publiken gav toppryttarna stående ovationer och ryttarna var knappt klara med halt och hälsning innan applådåskorna dundrade.
    Jan Brink blev femma i sin sjätte världscupfinal. Det var en prickfri uppvisning av veteranerna Brink och Briar.
    – Fantastiskt att kunna resa så här långt med en 16-årig häst och han har varit så fräsch och positiv hela tiden, säger Jan Brink om Briar.
    – Jag är jättenöjd med hur han skött sig, både på uppvärmning och på tävlingsbanan. Han tycker det är kul och gör sitt absolut bästa.
    – Det här bådar verkligen gott inför årets stora mål som är EM i månadskiftet augusti/september.
    Jan Brink red först i sista startgruppen med fem startande.
    – Marginalerna har inte varit på min sida det här meetinget, och det är oerhört tätt mellan de tre före mig. Vi gjorde en väldigt bra kür, det kommer fler tävlingar och Briar är som sagt väldigt fräsch och pigg.
    Tinne Vilhelmson kom inte till start i världscupfinalen. På lördagsmorgonen hade Solos Carex lite feber och Tinne avstod start. På kvällen var Solos Carex feberfri igen.
Resultat världscupfinalen i dressyr
FEI World Cup Final Dressage Grand Prix Kür:
1) Isabell Werth, Tyskland, Warum Nicht 84,25
2) Imke Schellekens-Bartels, Holland, Sunrise 77,95
3) Steffen Peters, USA, Floriano 77,800
4) Kyra Kyrklund, Finland, Max 77,500
5) Jan Brink, Sverige, Briar 76,45
    Läs mer på www.ridsport.se där du kan höra kommentarer från Jan Brink och förbundskapten Elisabet Lundholm.

 
  -Förra året visade vi ett smakprov på hur kul det är att rida working equitation. I år kommer vi tillbaka för att visa hela grenen komplett på högsta nivå, berättar Marita Rasmusson.
    -Vi tycker det är ett trevligt inslag att kunna visa upp någonting nytt för den svenska publiken, tycker tävlingsansvarig Claes Pettersson.
    Working equitation är en publikfriande gren och meningen är att ge både underhållning till publiken och mersmak för sporten.
    Läs mer på hemsidan för Norrköping International Horse Show.

    Den nordiska dressyrtrion vid världscupfinalen i Las Vegas deltar i  söndagsmorgonens kürfinal. Första nordbo ut är Jan Brink klockan 05.35. Den eftersänds i SVT2 16.50.
    Både Malin Baryard och norske Tony Andre Hansen deltar i världscupens hoppfinal, med start söndag 21.00. Den direktsänds i SVT2.
    Läs mer på Hästmagazinet.com

Tinne Vilhelmson bloggar från världscupfinalen i Las vegas på sajten Hippson.se

    Malin Baryard-Johnsson har avancerat två placeringar efter fredagskvällens andra delfinal i världscupfinalen. Det betyder att hon ligger på femtonde plats inför den avgörande rundan på söndag.
    Butterfly Flip hade ner en bom under en annars prickfri runda och Malin Baryard-Johnsson var mycket nöjd med hur Butterfly Flip hoppade.
FEI World Cup Final II, Grand Prix 1,6m: 1) Meredith Michaels Beerbaum, Tyskland, Shutterfly 0+0 29,38 2) Beat Mändli, Schweiz, Ideo du Thot 0+0 30,89 3) Marco Kutscher, Tyskland, Cash 0+0 32,01 9) Malin Baryard-Johnsson, Sverige, Butterfly Flip 4 75,41
    Ställningen FEI World Cup Final efter 2 delfinaler:
1) Meredith Michaels Beerbaum, Tyskland  0 fel,
1) Steve Guerdat, Schweiz 0
3) Beat Mändli, Schweiz 1
4) Leopold van Asten, Holland 2
5) Marco Kutscher, Tyskland 3
5) McLain Ward, USA 3
7) Marlus Beerbaum, Tyskland 4
8) Marcus Ehning, Tyskland 5
9) Alois Pollmann-Schweckhorst, Tyskland 6
9) Christian Ahlmann, Tyskland 6
9) Schuyler Riley, USA 6
15) Malin Baryard-Johnsson, Sverige 13
    Läs mer på www.ridsport.se där du kan höra Malins kommnetar på webbradion.
    För dressyryttarna betyder lördag finaldag. Jan Brink och Briar startar 20:35, Tinne Vilhelmson och Solos Carex startar 20:45 (lokal tid).
    Dressyrens världscupfinal avgörs i Grand Prix Kür, det fria programmet till musik, och ryttarna startar från noll.

 Föreningen har förgäves vädjat till Åre kommun om akut ekonomisk hjälp. Men de har inte fått något stöd. Nu väljer styrelsen att stänga ridskolan och sälja alla hästarna.
    Det rapporterar Östersunds-Posten.

    En häst som har förtroende för sin ledare ska följa denne oavsett om man går in i en box, ett ridhus, en transport eller vad det kan vara. Det är min filosofi. Om jag säger att vi går in eller ut där så är det bara så, inget att diskutera. Kan ju låta provocerande för alla de som håller på fem man i fem timar för att få in en häststackare i en transport. Men jag har varit där jag med när jag köpte häst och knappt kunde få den till och från veterinären första gången. Så tro mig, det går att träna bort.
    Den gången körde jag med min sjuka häst Shades of Peace till ATG-kliniken på Solvalla. När vi lastade henne dit var hon så febrig att hon inte orkade bråka så mycket om saken och gick in. Men efter behandlingen på kliniken så var hon betydligt bättre och då satte hon sig helt på motvärn. Det var första gången jag körde en häst själv över huvudtaget.
    Några stallkarlar på Solvalla kom och hjälpte mig som tur var. De körde min transport till närmaste stalldörr. Så lastade de Peace direkt från stallet rakt in i transporten. Det var rätt smart. Ett sådant knep som jag aldrig sett ryttare göra förut.
    Efter det tränade jag själv att backa intill stalldörren och lasta Peace från stallet in i transporten. Så ökade jag på avstånde mellan stallet och transporten efter hand. Till slut stod transporten helt fritt på stallplanen och hon gick in.
    Något år senare var jag på ett reportageuppdrag och skulle skriva om Stefan Forsman. Han var först i Sverige med att införa Horsemanship. Stefan visade tydligt på sin kurs hur viktigt det var att ge eftergift i exakt rätt moment. Han hade en repgrimma och när hästen följde efter honom var repet slakt, när den inte följde med som den skulle höll han emot.
    Detta är hela knepet oavsett repgrimma, träns eller vad. Du kan aldrig dra in en flera hundra kiloshäst i transporten i grimman. Det är det felet folk gör. Så fort hästen tar ett steg på luckan blir de så glada och ängsliga för att hästen ska börja backa eller hoppa av igen att de håller kvar. Det är just när hästen tar ett steg på luckan åt rätt håll som man ska ge efter i grimskaftet. Det blir då som en feedback, beröm. Men om hästen börjar att ens röra sig bakåt då ska man hålla emot direkt.
    Så håller man på så. En del hästar fattar och tar detta direkt, andra behöver fler gånger på sig. Så är det ju också så att den person som gör detta behöver erfarenhet. Från den gången jag inte kunde lasta Shades of Peace på Solvalla bestämde jag mig för att aldrig stå så med en häst igen. Och det har jag aldrig gjort sedan heller. Numera kan jag ta andras hästar och lasta dem åt dem. Det beror dels på att jag har erfarenheten och tajmingen, men också för att ägarna ofta själva blivit så nervösa inför detta med att de ska lasta, vilket ju hästen känner.
    Shades of Peace blev tyvärr aldrig frisk och jag miste henne. Jag köpte då Waggie och så också Pijano så jag hade två hästar. Pijano var bara fyra år och de första gångerna när att vi skulle ut och åka fick jag träna lastning med honom.
    Senare började jag åka med båda hästarna. Jag lastade den enda, så gick jag och hämtade den andra. Vid några tillfällen så konstaterade jag att jag ändå  lastade båda mina hästar snabbare än vad andra lastade en. Så tänkte jag göra en ”sport” av det och se på hur många sekunder jag kunde lasta två hästar.
    Mina hästar är tränade att stå still där jag ställt dem. Så jag ställde dem hemma på stallplanen och så sprang jag in i transporten med den ena, hoppade ut genom framdörren och sprang in med den andra. Hur fort jag än gjorde kunde jag inte komma under fyra sekunder.
    Enda sättet var då att lasta båda hästarna samtidigt. När jag springer in i transporten så travar de upp bakom mig på varsin sida. Tar mindre än två sekunder. Super. Så nu gör jag alltid så för det är mycket enklare.
    Nu kan ju någon tycka att jag håller på och ”leker”. På sätt och vis ja. Men det är faktiskt väldigt bra att leka fram saker och avdramatisera detta med lastning. Varför inte ha picknick på transportluckan en fin dag med hästen eller lägga morotsbitar på golvet som hästen får gå och äta upp. Vad du vill, bara det passar Er. Allt sådant ökar bara er relation vilket är bra i alla sitationer. Även Florint som inte var så lättlastad när jag fick honom är lika lätt nu han med.
    Hur snabbt man än lastar en häst så ska man göra precis tvärtom när man lastar ur. Hästen ska alltid gå lugnt, steg för steg, ur transporten. Jag brukar ha för vana att alltid låta dem stanna när de kommit med framhovarna på luckan så de får se sig om. När de sett åt båda hållen så är det enklare att få dem att backa helt rakt sista biten. Ha aldrig bråttom själv, då får du en häst som slänger sig ut.