Jag skrev tidigare i somras bloggen: General Podhajskys tygelfattning efter att ha ridit dressyrlektion för beridaren Rui Almeida. Gå gärna in och läs den igen, fast jag ser att jag skrivit fel i den: De ska ha uppvisning i Paris 23-25 november, inte september… I bloggen har jag dessutom länkat till en översättning av general Podhajskys ridlära vilket ni inte får missa!
    Sist jag red för Rui hade jag inte kameran med mig. Men igår så fick Helena plåta när Rui gick igenom handställning på enhandsfattning med mig. Förra gången klagade han på att jag hade tygelfattning ”som en simpel spanjor”. Den enda och sanna tygelfattningen man ska rida på är som de gör på Spanska Ridskolan i Wien.
    Jag red lektion för Rui på både Waggie och Pijano. Det blev såklart mycket skolorna i skritt och trav. I galoppen på Waggie fick jag rida på kvartslinjen i förvänd galopp och träna galoppombyten. Själv ställde han sig rakt framför där jag skulle rida så att han kunde se att jag red helt rakt.
    – Om du inte har hästen helt rak förlorar den kvalitet i bytena, förklarade han.
    Pijano fick avsluta med en dust passage. Pijano kan visserligen passage, men han inte de naturliga gestfulla rörelserna. Men då Pijano även kan spansk skritt så gick Rui med ett långt spö och petade under frambenen på Pijano i passagen för att få honom att lyfta högre i stegen.

Det blir ett fyranationsmöte i dressyr i Scandinavium i april nästa år i samband med världscupfinalen i hoppning.

Tre toppnationer inom dressyren, Tyskland, Holland och Danmark, bjuds in till en landskamp i dressyr mot Sverige enligt ett helt nytt koncept. I laget rider en senior, en young rider och en junior.
Holland och Tyskland är giganterna på dressyrarenan och Holland är för första gången regerande Europamästare efter att slagit Tyskland i årets mästerskap. Danmark och Sverige ligger dem precis i hasorna och kämpar sinsemellan om bronsplatsen. I år var det Sverige som hamnade på pallen på EM.
Så det blir den allra yppersta dressyrtoppen vi får se i Göteborg.

Landskampen rids både i lag och individuellt. Ryttarna rider de för sin åldersgrupp svåraste programmen och eftersom dressyrresultaten ges i procent kan det mycket väl tänkas att de etablerade seniorerna får se sig slagna av en talangfull ung ryttare. För landskampen gäller att resultatet för alla lagryttarna läggs ihop.
– Det är roligt att kunna bjuda in till en ny och spännande tävlingsform. Det ger också de unga ryttarna möjlighet att mäta sig mot varandra och få erfarenheter, säger dressyrens förbundskapten Elisabet Lundholm.

Fakta landskamp i dressyr
Inbjudna nationer: Sverige, Danmark, Holland, Tyskland
Tre lagmedlemmar: Senior, Young rider (högst 21 år), Junior (högst 18 år)

Hur går det till:
Landskampen avgörs i två omgångar och högsta sammanlagda resultat vinner. Den avgörande omgången rids i kür, det fria programmet till musik.
Dressyrprogram:
Senior: Grand Prix och Grand Prix Kür
Young rider: Prix S:t Georges och FEI:s Kür för Unga Ryttare
Junior: FEI:s Individuella mästerskapsprogram för juniorer och FEI:s Junior Kür

Tidsprogram:
Fredag förmiddag omgång 1
Lördag kväll omgång 2 – omvänd startordning från omgång 1

Rolex FEI World Cup Final 2008 Göteborg med landskamp i dressyr 23-27 april 2008
Läs mer på www.goteborghorseshow.com

UMEÅ – Ett oförskämt påhopp, vilken unken debattnivå.
 Britt-Marie Lövgren (fp) var ordentligt arg på Lennart Holmlund (s) under gårdagens fullmäktige.
 Stridsfrågan handlade om terapi.
    Britt-Marie Lövgren protesterade mot att kommunen satsar flera miljoner på en ryttarförening som genom ridterapi ska hjälpa unga tjejer med problem.
 Det fick Lennart Holmlund att undra om hennes eget engagemang i en annan ridförening låg bakom protesterna.
    Läs mer i Västerbottens Folkblad

    Vinslövs ryttarförening arrangerar nästkommande helg, 28–30 september, ponny-SM i fälttävlan på markerna runt ridanläggningen på Norre Ljung utanför Vinslöv.
    Hela svenska ponnyeliten kommer, dvs. de som lyckats kvalificera sig.
    – För att få deltaga i ett ponny-SM måste man nämligen ha klarat kvalgränsen minst en gång under det senaste året/14 månader, säger tävlingsledaren Catharina Fransson till kristianstadsbladet.se

    Ännu har det inte smällt till och blivit kallt, men vintern är inte långt borta och redan nu har stora delar av landet frostnätter. Det börjar bli dags att rusta både dig och hästen inför vintern! Sajten Hippson tipsar om de bästa prylarna och sånt du inte får glömma.

    Fyrspannskusken Tomas Eriksson är klar för deltagande i inomhusvärldscupen säsongen 2007/2008.

Här är hela deltagarlistan:
1. IJsbrand Chardon (Ned) – 82 pnt.
2. Boyd Exell (Aus) – 79 pnt.
3. Zoltan Lazar (Hun) – 76 pnt.
4. Jozsef Dobrovitz (Hun) – 68 pnt.
5. Werner Ulrich (Sui) – 65 pnt.
6. Tomas Eriksson (Swe) – 65 pnt.
7. Benjamin Aillaud (Fra) – 62 pnt.
8. Daniël Würgler (Sui) – 62 pnt.
9. Koos de Ronde (Ned) – 53 pnt.
10. Mark Weusthof (Ned) – 51 pnt.

Idag lanserar eurosport.se en ridsportsektion där du kan hitta de senaste nyheterna om exempelvis hoppning och dressyr. Läs ridsportjournalisten Sarah Thunholms första krönika: Svensk ridsport står stark

    Fyra svenska ryttare får tips och råd när Anky van Grunsven håller clinic i stora ridhallen på Flyinge på fredag kväll. Mattias Jansson och Brigitta Kjellin rider två yngre hästar medan Charlotte Haid och  och Linnea Sten rider hästar som går OS-programmet Grand Prix.
    Publiken kan inte bara följa träningen utan det blir också tid för frågor.
Anky van Grunsven har också med sig tre tävlingshästar och vill säkert försvara sin seger från förra året. Ryttare från 11 nationer väntas till Flyinge och Jan Brink med sin bästa häst Briar finns med i den svenska truppen.
    Läs mer på Flyinge.se

    Den fruktade afrikanska hästsjukdomen kan snart drabba Sverige. Det smittobärande svidknottet Culicoides finns redan i landet, konstaterar Jordbruksverket. Det är samma svidknott som sprider idisslarsjukdomen bluetongue.
Bluetongen finns redan i Nordeuropa.
    – Afrikansk hästsjukdom är samma typ av sjukdom som bluetongue och sprids av samma svidknott. Sjuldomen kan döda upp til 90 procent av de hästar som smittas, säger Paul Jepson, chef för British Horse Trust.

Från Jordbruksverket:
    Djursjukdomen bluetongue etablerar sig just nu kraftigt i Europa och Jordbruksverket vill göra både djurägare och veterinärer mer medvetna om vilka sjukdomssymtom djuren får.
    Bluetongue kan angripa de flesta idisslare och konstaterades i Europa för första gången under sommaren 2006. Efter ett uppehåll under våren har sjukdomen kommit tillbaks med förnyad kraft under sommaren och det finns en ökad oro för att sjukdomen nu ska sprida sig till Sverige.
 
    Under hösten 2006 spreds viruset över ett stort område som nu inkluderar hela Holland, Belgien och Luxemburg, samt delar av Frankrike och Tyskland. I år har sjukdomen återkommit i alla områden i nordvästra Europa som var infekterade i slutet på förra säsongen och dessutom har fler besättningar drabbats än i fjol, där djuren får kraftigare symtom och som medfört en ökad dödlighet.
 
    Sjukdomsutvecklingen i nordvästra Europa är oroande och Jordbruksverket genomför tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) under hösten en inventering av den svenska svidknottpopulationen för att undersöka om samma knottarter som förekommer i Europa också finns i Sverige. Det är dock osäkert om klimatet är sådant i Sverige att bluetongueviruset kan spridas här i någon större omfattning.
 
    Bluetongue sprids med blodsugande svidknott. Det är vanligast att får och nötkreatur drabbas, men viruset kan angripa de flesta idisslare.
 
När ska bluetongueinfektion misstänkas?
    Vid feber samt sår i och runt mun och nos, kraftig salivering, och hälta hos ett eller flera får eller nötkreatur i en besättning bör bluetongue misstänkas. Vid kraftig sjukdom hos framför allt får, svullen och blåaktig tunga därav namnet bluetongue. Nötkreaturen kan som regel ha lindrigare symtom.
 
Viktigt att tänka på
    Om en djurägare misstänker utbrott av bluetongue ska han/hon om möjligt ta in djuren i stallet samt genast kontakta en veterinär.
    Veterinär som misstänker utbrott av bluetongue ska kontakta smittbekämpningsenheten vid Jordbruksverket och länsveterinären i aktuellt län för att bestämma vidare åtgärder.
 
Från SVA:
    SVAs inventering av svidknott visar att de arter som sprider sjukdomen bluetongue hos idisslare i Nordeuropa även finns i södra Sverige. Det är fortfarande okänt om och hur effektivt de kan föra smittan vidare i vårt klimat.

    Utbrott av bluetongue har drabbat flera länder i norra Europa det senaste året men hittills har inget fall påvisats i Sverige.
    Under hösten 2006 drabbades Belgien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Luxemburg av ett mycket stort utbrott av bluetongue, en virussjukdom hos idisslare som sprids med vissa arter av svidknott (Culicoides). Detta var första gången sjukdomen påvisades så långt norrut i Europa och även första gången just denna variant, BTV-8, hittades inom EU.
    Efter att aktiviteten under vintern var låg bland svidknotten och ingen viruscirkulation kunde påvisas så tog spridningen ny fart under sommaren. Flera hundra nya fall av bluetongue har konstaterats i de drabbade länderna.
    Bluetongue har hittills aldrig påvisats i Sverige men skulle kunna introduceras genom vindspridning av infekterade svidknott eller importer av smittförande djur.
Kunskapen om vilka svidknottarter som förekommer i Sverige har varit bristfällig. För att få underlag för att bedöma risken för etablering och spridning av bluetongue i Sverige gör SVA, på uppdrag av Jordbruksverket, en inventering av svidknott i de södra delarna av landet.
    De första resultaten av inventeringen visar att de svidknottarter som sprider smitta i Nordeuropa även förekommer i södra Sverige. Det är dock fortfarande okänt hur effektiva smittspridare dessa skulle vara under svenska förhållanden. Temperatur och fuktighet har avgörande betydelse för virusets utveckling i svidknotten liksom på svidknottens aktivitetsperiod och livslängd. Arbetshypotesen i nuläget är ändå att det finns risk för att bluetongue skulle kunna etableras och spridas i Sverige.
    Bluetongue lyder under den svenska epizootilagen vilket innebär att misstanke om sjukdomen ska anmälas till myndigheterna som beslutar om fortsatt hantering och provtagning. Denna kliniska övervakning är viktig för att så snart som möjligt identifiera och utreda misstänkta fall. SVA planerar tillsammans med Jordbruksverket den fortsatta strategin för klinisk och serologisk övervakning av den svenska idisslarpopulationen.
 

    Vill du läsa en artikel i Dagens Nyheter i ämnet bluetongue, klicka på dn.se