Dressyrryttarna Mads Hendeliowtz och Kristian von Krusenstierna höll clinic på Strömsholm. Aftonbladet Ridsport var där för att rapportera:

– Vi visar här först ridskolans 3-åringar. Helt ”oförstörda” innan man börjat jobba med dem. Dessa är ridna i två månader och vi tar dem i flock, för hästar är flockdjur.
– Vi försöker hålla det så naturligt som möjligt. Vi har dem alltid i grupp både i hagen och vid ridning. De blir trygga med de andra hästarna.
– Rider ut i skogen så fort som möjligt med äldre häst. Varför det? Jo för de känner sig hemma där. Dessa hästar har kanske ridit i ridhus fem gånger tidigare.
– Man ska utnyttja hästens naturliga instinkter, berättar ridinstruktör Mads Hendeliowitz medan fem stycken 3-åringar skrittas runt i manegen av ridskolan Strömsholms elever.

Ryttarna kommer fram i trav och man påpekar att hästarna får hålla huvudet precis var de vill. Ryttarna får inte heller dominera hästarna för mycket.
– Vilken kommunikation du ska ha med hästen grundläggs nu. Den kommer alltid att finnas kvar, säger Mads.
– Det som är intressant att se på 3-åringar är hur de själva balanserar upp sig och vilka förutsättningar de har, tycker Kristian.

Unghästar ska arbetas ofta men lite.
– Det är som en elitgymnast. Den ska byggas upp långsamt, säger Mads.
Börja i tid. Öka på kraven efter hand.
– Ryttaren ska vara så duktig att den har egen balans och kan renodla hjälperna. Om ryttaren gör lite si och så blir hästen inte lika känslig och uppmärksam då hjälperna inte blir lika tydliga, säger Kristian.
– Till 3-årstesterna får man inte forcera hästen. Man ska inte vara med till vilket pris som helt.

Så får 3-åringarna gå ut och in kommer ett par 5-åriga hästar. Mads hoppar upp på den ena och hans elev Millan riden den andra.
– Vi tittar nu lite på den naturliga formen eller har vi dragit ihop och förstörd den? börjar Mads.
– Vi ser här att hästarna är mer musklade, svarar Kristian.
– Jag har ett system som jag gör varje dag som hästen känner igen sig i, berättar Mads.
Han visar hur han jobbar hästen lätt men systematiskt: ökar och minskar volt, gör en liten tempoväxling och byter varv.
– Hästar vill jobba. Ge dem uppgifter. Lätt hjälpgivning gör hästen lätt och känslig för hjälperna. Utbilda hästen så att den blir hållbar så vi kan ha den i många år, menar Kristian och fortsätter:
– Många ryttare koncentrerar sig på hästens huvud och halsform. Det är ju det vi kan se. Men man ska ha ”ögon” i sittbenen också. Ta hjälp av tränare om du inte kan det själv. Se till att rida hästen från manken och bak, så kommer den att lyfta framdelen själv så småningom.

– Hästen ska tävlas för träning, inte tränas för tävling. När jag rider en tävling är det samtidigt en träning; vänja sig vid uppgiften, miljön och publiken. När jag åker hem från en tävling ska hästen vara bättre än när jag åkte dit. Inte tvärtom.
– Det är viktigt att uppfödare och ryttare har kommunikation och jobbar mot samma mål, anser Mads.
På Breeders ska 5-åringar rent allmänt visa en jämn bärighet. Det ingår bland annat skänkelvikningar och förvänd galopp.

Så byts 5-åringarna ut mot två skolhästar på 6 respektive 7 år ridna av Mads elever Viktoria och Lotta.
– De här hästarna har kommit upp lite. Men vi måste ändå alltid kontrollera: funkar det som hästen gjorde när den var fyra? funkar det som hästen gjorde när den var fem? Så ökar vi på till hästen är på den nivå den är idag.

Bocka av:
∑ Har den förtroende?
∑ Kan den balansera sig på volt?
∑ Kan den göra skänkelvikning?
– Vi får inte anta/lita på att det funkar. Är det något som inte gör det: spola tillbaka bandet något.

– Vad vi vill komma till nu är samling. Man bygger vidare på utbildningsskalan och börjar få lite luft under hästen, berättar Mads.
– Vi är väldigt intresserade av gångarterna. Vill ha lite flashiga steg och så. Men man får inte glömma att utveckla detta.
– Vi ska ha spänstiga hästar, inte spända hästar. Har vi lärt hästen rätt hjälper får vi lätt hästens rörelser upp i luften, fortsätter Mads.
– Kolla upp att du får hästen mjuk och spänstig ända upp i svår klass. Glöm inte bort grunderna och basövningarna, påminner Kristian.
– Arbeta som på ett gym. Om du gör armhävningar varje dag men bara fuskar och inte går ner ordentligt så bygger du ju inte muskler ändå. Mot för att om du gör färre men går hela vägen ner, visar Mads med att lägga sig raklång i spånet och demonstrera.
– För 6- och 7-åringar ska varje dag vara ett gympapass för hästen. Den ska gå i låg form, högre form, längas, kortas. Hela hästens muskulatur ska jobbas igenom.

Efter detta kom Kristian in på den 9-åriga PRE-hingsten Quartzo.
– Jag har haft honom i 1 1/2 år. Jag har samma utbildningssystem, men det är en helt annan typ av häst.
– Han är som spanjorer är mest: väldigt matcho på ytan men rätt nervös under, skojar Kristian.
– Den här hästen har inga svårigheter at komma upp i formen, men däremot att komma upp och fram.
– En häst som har kapacitet att samla och samla i svåra rörelser passar bättre i högre klasser där den får göra det. Medan en häst som har väldigt spektakulära rörelser rakt fram kanske passar bättre i unghästklasser och mellanklasser.
– Dessa hästar har svårt att länga, så det är i stort sett det enda vi behöver träna på. Om några år räknar jag med att kunna göra ökad trav på honom, men inte nu, säger Kristian.
– Dressyr är matematik: Man får sätta sig ner och räkna ihop plus och minus i dressyrprotokollet. Det jag inte kan ta poäng på kanske jag kan ta igen på annat som jag är bättre på.
Kristian rider runt på Quartzo och visar upp hur lätt han har för att samla sig i de olika rörelserna. Så rider han piruetter och ger tips om hur man lär hästen detta:
– Man ska bryta ner rörelserna till delar. Som till exempel kan hästen redan galoppfattning. Och den kan skrittpiruett. Så lägger jag ihop det och får en galoppiruett.

När man ska lära hästen piaff får man inte ta för många steg i taget. Ta alltid väggen till hjälp. – Börja från skritt, driv på till trav men håll emot ett par steg så de blir på stället, rid fram i trav direkt.
– Eller rid trav, samla ihop till en avsaktning men driv och när du får ett par steg trava fram direkt istället för att sakta ner till skritt.
– I passagen är det faktiskt bra att rida lätt i rörelsen för att få den rätta ryggrörelsen. Men det kräver att ryttaren har rätt balans i stegen.